Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Hyresrätt m.m.

STIG GRAUERS (m), 1997-03-05 (riksmöte 1996/97).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Bostadsutskottets betänkande BoU8

handlar om regelfrågor av mycket teknisk karaktär.

Betänkandet behandlar bl.a. hyresrätt, bostadsrätt,

tomträtt och expropriation.

Låt mig först säga att jag naturligtvis står bakom

de 14 reservationer som vi moderater anmält. För att

inte i onödan ta kammarens tid i anspråk nöjer jag

mig med att yrka bifall till reservationen nr 1.

Jag sade att betänkandet har teknisk karaktär.

Trots det finns det, som jag ser det, bakom dessa

tekniska överväganden ställningstaganden som ligger

mycket nära den enskilda människan och hennes

levnadsbetingelser. Därför väljer jag att inte lyfta

fram teknikaliteterna i detta debattinlägg utan i stället

lyfta fram förslagens betydelse för människorna, för

de boende.

Jag vill börja med att notera att den bostadspolitik

som socialdemokraterna driver är i högsta grad cent-

ralistisk till sin karaktär. Genom invecklade regelverk

fortsätter man att politiskt styra och ställa över männi-

skornas huvuden. Den socialdemokratiska bostads-

politiken framstår som en brorduktigpolitik, i vilken

det är principiellt otänkbart att överlåta åt människor-

na att själva bestämma över sina egna boendevillkor.

Denna politik behåller man trots erfarenheterna av

t.ex. miljonprogrammet och trots allt det slarv, det

fusk och den bedrövelse som detta har lämnat efter

sig. Jag påstår att hade man när detta program drevs

fram låtit branschen bygga och konkurrera på de

boendes villkor, hade vi inte haft det förfall som se-

dan länge bekymrar oss. Jag påstår också att hade

man på den tiden låtit människorna direkt ställa sina

krav på bostadsproduktionen och boendemiljön, hade

vi inte haft så många tomma lägenheter i dessa områ-

den. Och så hade vi sluppit den negativa segregation

som inte alltid men ofta belastar miljonprogrammets

bostadsbestånd.

Den kritik jag riktar mot detta program kan inte

byggnadsarbetarna ställas till ansvar för, och inte

heller byggherrarna, arkitekterna eller någon annan

inblandad i byggandet. Kritiken kan, och skall, enbart

riktas mot den socialdemokratiska politik som då var

vägledande.

I belysning av dessa erfarenheter, fru talman, erfa-

renheter som vi alla känner så påtagligt och så in på

skinnet, är det för mig fullkomligt obegripligt att man

inte tar lärdom.

I bjärt kontrast till denna socialdemokratiska reg-

leringspolitik, förespråkar vi moderater en politik som

i hög grad kan karakteriseras som en avregleringspo-

litik. Avregleringen drivs så långt att människorna,

familjerna, bostadskonsumenterna, skall ges största

möjliga ramar inom vilka de själva kan påverka sitt

boende. Självklart kan inte allt regelverk slopas. Det

vore orimligt. Men det regelverk som hindrar den

enskilde att i hög grad påverka sin boendemiljö och

sitt boende, kan slopas.

Låt mig ta ett exempel ur det betänkande vi nu be-

handlar. Mom. 2 har den en smula kryptiska rubriken:

Återupprättande av bruksvärdessystemet. Bakom

denna tekniska rubricering, döljer sig vår önskan att

göra det möjligt för människor att välja mellan olika

alternativ. För att möjliggöra denna valfrihet behövs,

säger vi, ett korrektiv som tillförsäkrar den boende

grundläggande krav på rättvisa. Den ursprungliga

bruksvärdesidén ger då hyresgästen tryggheten i be-

sittningsrätten. Hyresvärdarna kan med andra ord inte

kringgå besittningsskyddet genom ohemula hyres-

höjningar.

Valmöjligheter, säger vi moderater, är inte bara ett

tomt ord. För oss är valmöjligheter, valfrihet, det

verktyg med vilket den enskilde kan forma sina egna

livsvillkor, sina egna boendevillkor. En person eller

en familj kan välja att bo enklare, kanske i en mindre

bostad, för att ha råd till något annat, exempelvis en

sommarstuga, eller för att spara till ett eget hem. Då

tycker vi att det skall finnas billigare bostäder att

erbjuda på marknaden. Väljer en annan person att

avstå från fritidsbostad för att i stället bo i en större

och exklusivare bostad, skall också detta vara möjligt.

Då får en högre hyra betalas. Vi vill att branschen

skall producera vad människorna själva efterfrågar.

Låt mig ta ett annat exempel på vår politik. I vår

reservation 1, med rubriken: Ökad avtalsfrihet på

hyresrättens område, framför vi krav på avtalsfrihet

på hyresmarknaden. Det betyder att en hyresgäst själv

skall få avgöra om hon eller han vill ha något biträde

- och i så fall vem hon eller han vill ha - vid för-

handlingar med hyresvärden. Vill hyresgästen eller

hyresvärden förhandla själv, och själv finna de lös-

ningar som passar bäst, skall också detta kunna ske.

Med beaktande av den tidigare beskrivna bruksvär-

desprincipen, blir då parterna jämnstarka. Jag förstår

inte att majoriteten inte kan känna sådant förtroende

för människor att ett sådant här krav kan stödjas. Hur

länge skall majoriteten agera som misstänksamma

förmyndare för vuxna människor?

Mitt tredje exempel rör människor som bor i bo-

stadsrätter. Också i detta exempel visar vi på ut-

skottsmajoritetens underkännande av den enskildes

beslut och av bostadsrättsföreningars demokratiskt

fattade beslut. Min utgångspunkt är mom. 16: Före-

ningars självbestämmande över sina stadgar.

Bakgrunden är att bostadsrättslagen ger bostads-

rättsorganisationer rätt att förbjuda, lägga in sitt veto,

mot av föreningar beslutade stadgeändringar. Före-

ningars demokratiska rätt att besluta är stympad. Det

är som om man sade: Besluta som organisationen

säger, den vet ert bästa bättre än ni själva gör!

Det sitter representanter för svenska demokratiska

rikspartier och accepterar detta. Vi moderater vägrar

genom vår reservation att omyndigförklara bostads-

rättsföreningarna och deras styrelsemedlemmar på

detta sätt. Vi finner majoritetens ställningstagande

mot vår reservation helt obegripligt i en upplyst tid

och i ett demokratiskt, upplyst land.

Skall verkligen mogna, omdömesgilla människor

inte anförtros att vårda sina egna angelägenheter?

Skall inte enskilda föreningar själva få fatta demokra-

tiska beslut om huruvida och i vilken utsträckning de

vill vara kopplade till någon bostadsrättsorganisation?

Fru talman! Detta tekniska betänkande rymmer

mycket mer än tekniken. Det rymmer förmynderi,

ofrihet och oförmåga att se den enskilda människans

mognad, ansvar och omdöme. Vi moderater vänder

oss mot en sådan människosyn. Därför har vi anmält

14 reservationer mot utskottsmajoritetens förslag. Jag

yrkar bifall till reservation 1.

Debatten

Hämtad sida: 22

22 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

STIG GRAUERS (m): Hyresrätt m.m. (1997-03-05) — PRESS0