Fru talman! Ibland när man för denna typ av diskussion låter det som att det tidigare var så att allt som man läste, oavsett ämne eller program på gymnasiet, gav behörighet till vilken utbildning som helst på högskolan. Så var det inte. Det var många utbildningar där man behövde särskild behörighet. Det är inte den grundläggande behörigheten som ger eleverna möjligheter till vilken utbildning som helst. Det är därför som vi även tidigare har haft en viss möjlighet att påverka det, givet vad man har läst.
Nu kan man se det som att denna valfrihet är något större. Man får själv avgöra om man tror att man kommer att behöva detta. Om man i efterhand kommer på att man behöver det, om man har valt fel, vilket jag har stor respekt för, finns även möjlighet att komplettera i efterhand. Det är en fullständigt given rättighet att man ska kunna göra det.
Jag fick frågan vad jag tycker om att bygg- och anläggningsbranschen i Örebro har sagt att om man vill jobba där ska man läsa in detta. Det är väl bra. Det är inga problem. Det är just därför som möjligheterna finns att göra denna bedömning och denna typ av val själv beroende på vad man är intresserad av att jobba med.
Jag tycker att Caroline Helmersson Olsson lite grann fastnar i detta. Om det var så att dörren stängdes vore det ett stort problem. Det skulle vara ett enormt bekymmer om man skulle låsa in människor. Men detta är inte sanningen. Sanningen är att det som man gjorde tidigare var att låsa in människor då man tvingade alla att läsa samma saker. Alla skulle riktas in mot högskolan. Resultatet av det blev 30 000 elever som hoppar av varje år. Det blev ett minskat intresse framför allt för yrkesprogrammen eftersom folk inte tyckte att de ville fortsätta. Då ser man inte misslyckandet.
Nu ger vi större möjligheter. Det tror jag är ett sätt att faktiskt anpassa detta till verkligheten.