Fru talman! Det är Yvonne Andersson som pratar om handens kunskap. Jag har tvärtom sagt att det är viktigt att förena teori med praktik, för de båda delarna hör samman och är viktiga för varandra. Men det är ni som med den nya gymnasieskolan vill ta bort mer av dessa delar, och då frågar jag Yvonne Andersson varför det är mindre intressant. Den frågan har jag nämligen själv fått från elever som går omvårdnadsprogrammet, naturbruksgymnasiet eller fordonsprogrammet: Varför skulle vi vara mindre intresserade av samhällskunskap än någon som går samhällsvetenskapligt eller naturvetenskapligt program? Den frågan ställer de till mig när jag är ute på de yrkesförberedande programmen.
Det är ni som har sagt att de inte ska ha så mycket svenska. Samtidigt vet vi att män som arbetar inom LO-yrken läser allra minst, både för egen del men också som en konsekvens av det för barnen. Vad tror Yvonne Andersson att det startar för cirkel? Jo, det blir ökade klyftor i samhället.
Det ska vi motverka. Det är i alla fall min ambition med skolpolitiken - att minska de klyftorna. Vi ska inte tillbaka till de väldigt stora klyftor vi hade i det tidiga 1900-talet. Kunskap är nämligen makt. Det är ingen klyscha utan på riktigt, och den klyftan håller på att öka med den här regeringen. Det ser vi ganska tydligt. Det är inget hittepå från min sida. Skolverkets samlade forskning visar på det. Kulturgeografer skrev en artikel på DN Debatt för bara några dagar sedan som visar på samma sak: Kunskapsklyftorna ökar i Sverige i dag, och det är på grund av er politik.
Jag har mött bussförare och fritidspedagoger som faktiskt är lika intresserade av samhällskunskap som du och jag antagligen är. Men ni begränsar den möjligheten för dem.