Fru talman! Jag tror att yrkesprogrammen och lärlingsutbildningarna kommer att vara kvar och att de så småningom - när ungdomar, föräldrar och branschen inser möjligheterna - lockar till sig fler elever.
Glöm inte att många misslyckade lärlingsutbildningsförsök berott på skolan, på att man haft två elever i en egen klass i stället för att samordna med andra klasser. Man har inte gjort som i Leksand. Där är man ute fyra dagar i veckan. På fredagar samlar man eleverna och har teoretiska ämnen med en större grupp. Det är ett mycket bra upplägg, med ett stort engagemang från branschen.
Det beror alltså även på hur flexibel och villig den enskilda skolan velat vara i de här delarna. Med friheten är det precis tvärtom, för det är i den här gymnasieskolan man kan välja yrkesinriktning, lärlingsutbildning eller studieförberedande program. I skollagen inför vi en rättighet att i efterhand - eller parallellt men definitivt i efterhand - kunna läsa in inom ramen för vuxenutbildningen. Den möjligheten har inte funnits tidigare.
Man kan diskutera
när
ungdomarna ska få välja. I vissa länder måste ungdomarna göra de här valen ännu tidigare. Vi tycker att upplägget i fråga är bra. Men ni ger inget svar om och gömmer er undan alla misslyckanden, alla avhopp och alla ungdomar som aldrig fick en chans i er gymnasieskola. Ni blundar bara för det här.
Miljöpartiet kritiserar detta med kortare yrkeskurser och kortare gymnasieprogram. Ja, också det behöver vi åtgärda, för inte heller den här reformen kommer att nå de eleverna, tror jag.