Fru talman! Jag ska fatta mig kort, även om det finns mycket att säga. Jag tycker att debatten stundtals är lite bisarr.
Flera talare har tagit upp någonting mycket viktigt. Det är att alla har möjlighet att välja högskolebehörighet om man så önskar. Det tycker jag är jättebra. Sedan finns det andra som menar att alla ska få behörighet oavsett om de vill det eller inte. Det tycker jag är en ganska lustig syn på människor och på hur vi formar ett bra, öppet och demokratiskt samhälle. Om det är någonting som är fyrkantigt är det i så fall den synen, att alla ska stöpas i exakt samma form.
Om vi nu ska ha en gymnasieskola där alla får högskolebehörighet, varför i så fall inte också se till att vi får en gymnasieskola där alla får hantverkskunskap? Om alla ska stöpas i exakt samma form är det väl lika gott att löpa hela linan ut.
Jag vill också passa på att släppa en bomb: Vi är inte lika, vi är olika! Vi har inte samma intressen. Vi har definitivt inte samma önskemål - till viss del möjligtvis, men kanske inte när man ser på utbildning. Vi har olika mål här i livet, saker vi vill göra, saker vi vill uppnå. Vi vill inte samma sak. Vi är olika människor. Då är det väl bra att man ger människor olika möjligheter att ta sig fram i livet.
Tidigare har vi haft enorma problem med avhopp och tappade lustar. Om det är något sätt att åtgärda det här måste det väl ändå vara den gymnasieskola som vi nu har genomfört. Finns det problem får man väl se till att åtgärda dem, att finslipa. Att tala om reformens effekter efter knappt ett år förstår jag inte hur det kan vara hållbart. Vi får i så fall vänta några år tills vi kan se det i ett längre perspektiv. Då kan vi se om det har misslyckats eller inte. Brister finns - åtgärda dem! Men att tro att vi skulle skapa ett demokratiskt, rättvist samhälle genom att utgå från att alla människor är exakt likadana och att de vill exakt samma sak, det påminner mig om öststatspolitik eller något sådant.