Fru talman! Jag har en fråga som skulle kunna
ställas till tre av statsråden, men jag väljer Jan O
Karlsson den här gången. Det handlar om målet att
halvera fattigdomen i världen.
Det är viktigt att ha en fungerande strategi för att
kunna nå de här målen; det är vi säkert överens om.
Det ska vara en strategi som fungerar i verkligheten.
I dagarna har det kommit en utvärdering av
Världsbankens och Valutafondens lånepolitik. De
utsätts för en svidande kritik. Detta är ingen nyhet.
Det har ju framförts stark kritik mot de institutionerna
under många år. De har i och för sig ändrat inriktning
till en del - det vet jag - men de har använt chockte-
rapi. Nu kan man se att detta har haft motsatt effekt
för många fattiga människor. Det visar också lite
grann att åtgärder som egentligen är riktiga inte fun-
gerar när de införs snabbt, stelbent och inte förenas
med kunskaper och hänsyn till lokala och mänskliga
förhållanden.
Jag undrar på vilket sätt statsrådet och regeringen
avser att ta lärdom av det här och hur man kan gå
vidare.