Fru talman! Nu hävdar flyktingar och sådana som
är tvungna att leva utanför Iran att det inte går att
påverka ens president Khatami, för han är helt i hän-
derna på mullorna. Han har ingenting att säga till om.
Det är mullorna som styr. Ska man försöka träffa och
prata med någon är det i så fall mullorna, men det
fanns det kanske inte möjlighet till eller intresse av.
Vad vet jag?
Poängen är vilken signal detta ger till dem som
lever under denna regim och till dem som lever utan-
för landet och som kritiserar utrikesministerns besök.
Att utrikesministern var där är en sorts bekräftelse på
att president Khatami är accepterad från svensk sida.
Det är fel signal, menar dessa personer och jag.
Jag vill veta vad som konkret kom ut av mötet.
Vilka möjligheter hade utrikesministern att träffa
oppositionella som tycker annorlunda?