Fru talman! Det vi debatterar i dag är en del av de villkor som råder för riksinternaten. Det är ett betänkande som ska ses som ett första steg i fråga om att skapa villkor och förutsättningar så att alla ska kunna gå på de här skolorna och inte bara rikemansbarn.
Som bekant finns det i dag tre riksinternatskolor i Sverige: Lundsbergs skola, Grennaskolan och Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Det är skolor som kom till för att ge utlandssvenskars barn möjlighet att gå i och bo på en skola i Sverige.
Den senaste statistiken, som även återges i dagens betänkande, ger vid handen att endast 22 procent av de elever som går i dessa skolor har föräldrarna utomlands. Av totalt 854 elever är det 185 som har föräldrar utomlands. Den siffran har varit ganska konstant de senaste åren.
Därmed kan man först och främst dra slutsatsen att det egentligen inte finns behov av tre skolor, om avsikten är att ge elever vars föräldrar är utomlands möjlighet till skolgång och internat i Sverige.
Fru talman! Enligt nuvarande regelverk kan regeringen besluta att ge en skola särställning som riksinternat. Men i och med de förändringar som föreslås och som finns i dagens betänkande ska regeringens möjlighet att besluta att en internatskola ska få ställning som riksinternat tas bort. Det tycker vi är bra. Det är helt enkelt inte befogat att ha vissa skolor som ges ett särskilt privilegium som riksinternat.
Vi kan gå till avgifterna. En vanlig gymnasieskola där alla ungdomar kan gå finansieras genom den kommunala skolpengen - lika mycket för alla elever. Men riksinternaten tar in pengar på flera olika sätt. Det sker genom olika förordningar. Det finns en förordning om statsbidrag för riksinternat, en om kostnader för utlandssvenska elevers skolgång och en annan om internationell gymnasieutbildning i dessa skolor.
Det är en djungel av olika regelverk som reglerar den här verksamheten. Nu ska det bli ett enhetligt system som är överblickbart så att alla vet vad det är som gäller. Det tycker vi är bra.
Samtidigt som vissa skolor har fått ersättning av staten för eleverna har de krävt hemkommunerna på lika mycket ersättning. Detta är inte acceptabelt. Det regleras i dagens betänkande. Har man fått statsbidrag för en elev kan man inte kräva hemkommunen på ersättning. Det är ännu en bra förändring.
Ytterligare en förändring som föreslås här är att man stoppar avgifterna. Den svenska skolan ska vara avgiftsfri, men i och med att regeringen i dag har möjlighet att reglera villkoren för dessa skolor har det funnits möjlighet till avgifter. I och med detta stoppas även den möjligheten.
Ett av de absolut största problemen i de här skolorna är avgifterna som tas ut till riksinternaten, alltså boendet. Det handlar om stora belopp. Innan jag kom hit ringde jag till Lundsberg, som är en av skolorna. Årsavgiften är - hör och häpna - en kvarts miljon kronor per år och elev. En kvarts miljon kronor per år och elev! Tänk er - vem kan gå på dessa skolor?
Det är viktigt, fru talman, att dessa förhållanden ändras så att dessa skolor inte fortsätter att vara skolor för väldigt välbeställda. Skolor i detta land ska vara öppna för alla elever.
I och med detta vill jag avsluta och yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionen från Sverigedemokraterna.