Fru talman! Vi är här i dag för att diskutera och debattera riksinternatens särskilda ställning. Vi är inte här för att debattera vad som egentligen är goda eller dåliga skolor - tyvärr, även om det skulle vara trevligt.
Vi är inte här för att diskutera om internatverksamhet är något som över huvud taget behövs, utan vi är här för att diskutera om riksinternatens särskilda ställning enligt den lagstiftning vi har haft verkligen är nödvändig. Det finns en bred enighet i kammaren om att så inte är fallet.
Efter åtta år med alliansstyre har många reformer på skolområdet åtminstone startats, även om jag kan hålla med många av de föregående talarna om att man alltid i efterhand kan önska att mer hade skett, och fortare. Man vill alltid se mer resultat. Men en ny inriktning för svensk skola med fokus på kunskap, med fokus på kvalitet och med fokus på att på ett modernt sätt möta både elevers och föräldrars behov och önskemål har inletts. Där kan vi i förlängningen skapa en bättre skola för alla i Sverige.
Riksinternaten har utan tvekan fyllt en viktig funktion i Sveriges historia, så som många har konstaterat. Men i dag ser verkligheten annorlunda ut. Behoven ser annorlunda ut, och utvecklingen har inte varit den vi har förväntat oss.
Många skolor erbjuder riksintag i dag. De jobbar med olika former av lösningar för att se till att man lyckas lösa det behov som finns av internat. Den springande intressanta punkten och knäckfrågan blir då varför vissa skolor, utpekade av statens allsmäktiga hand, ska ha en särskild ställning kontra alla andra skolor som har riksintag och internatlösningar och som fyller en enormt viktig funktion när det gäller att möta de behov som många elever och föräldrar har.
De får inte ta del av de särskilda bestämmelserna, som bara gäller de tre riksinternaten. Vi måste självfallet se till att man gör upp med den snedvridning av konkurrensen som detta innebär och att alla får agera på lika villkor.
Det finns säkert de som har olika uppfattningar om riksinternaten här. Det finns säkert de som tycker att det är bra skolor, och det finns säkert de som tycker att de är dåliga. Men det är som sagt inte därför vi är här.
Tidningsrubriker i alla ära - de kan agera bränsle åt vilken riktning man vill. Men tidningsrubriker är aldrig en god grund att styra svensk lag på, utan vi ska basera våra beslut på förnuft. När det gäller skolan ska vi basera dem på fokus på kunskap och kvalitet och på att möta de behov som elever och föräldrar har på ett så modernt sätt som möjligt.
Vi har i dag en orimlig situation där vissa skolor som sagt får privilegier framför andra. Det är hög tid att vi gör upp med det. Jag är glad att alliansregeringen och Jan Björklund tog tag i frågan och att den nu drivs vidare av den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsammans med Miljöpartiet. Det är ett gott tecken på att svensk skola kan fortsätta att utvecklas i rätt riktning även om man byter regering.
Vissa frågor om utlandssvenska elevers utbildning i Sverige
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 19.)