Fru talman! Kulturen har segrat, och äntligen har
vi fått ett erkännande av den för människan så viktiga
och värdefulla påverkansmöjlighet som kulturen har.
Kulturutskottet har också arbetat med dessa frågor
under lång tid, och det är glädjande att de två utskot-
ten nu har enats i detta ärende.
Kristdemokraterna ser med stor tillfredsställelse
på att vi har enats om detta betänkande och på att vi
lyfter fram kulturfrågorna på ett så bra sätt som vi
gör. Regeringen har dock ett stort ansvar för att åter-
komma till riksdagen efter det att man har gjort en
prövning av reglerna kring den skattemässiga be-
handlingen av utgifter i samband med sponsring.
Samhällsekonomin är beroende av många olika
delar. Produktion och konsumtion är enklare att vär-
dera och i vissa fall även beskatta. Det kulturella
inslaget i vårt samhälle har inte alltid kunnat värderas
på ett riktigt sätt.
Jag tänker på våra andliga behov och på vårt be-
hov av kulturinslag i arbetslivet och på fritiden. Vi
har alla behov av att vara stilla och matas av det som
bygger upp den inre delen av människan. En ingredi-
ens i detta, utöver den traditionellt kyrkliga verksam-
heten, kan naturligtvis vara kulturinslag.
För att kulturen ska klara av sina kostnader behö-
ver den naturligtvis ett rimligt ekonomiskt stöd.
Kristdemokraterna anser att det blir en klar förbätt-
ring inom detta område när vi nu enats om att finna
regler som möjliggör för företag att bidra till kultur i
samhället.
Denna fråga har aldrig varit viktigare än vad den
är i dag, när socialförsäkringskostnaderna skjutit i
höjden så enormt. Sjukskrivningarna och förtidspen-
sionerna har ökat lavinartat. Då kan vi glädja oss åt
att kulturen träder in som en av flera beståndsdelar
som erbjuder en effektiv och hårt arbetande människa
lite lugn och harmoni och en kommunikativ väg som
anspelar på den inre människan och bidrar till hela
kroppens välbefinnande.