Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

Kemikaliekontroll

JENS HOLM (V), 2011-04-14 (riksmöte 2010/11).

Kort sagt

JENS HOLM (V) talade i riksdagens föredragning av utskottsärende med eventuell debatt den 2011-04-14 om Kemikaliekontroll. Anförandet är 707 ord (cirka 4 min läsning). Det är inlägg 3 av 32 i debatten.

Källa: riksdagens protokoll · Period: 2011-04-14, riksmötet 2010/11

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2010/11:MJU15 Kemikaliekontroll

Herr talman! Vi vet att det finns ungefär 100 000 kemikalier på marknaden i världen. Vi vet att kemikalieanvändningen är någonting som har ökat extremt kraftigt. Sedan 50-talet har användningen i världen gått från 10 miljoner ton till över 400 miljoner ton. Man beräknar att användningen av kemikalier kommer att fortsätta att öka med nästan 100 procent fram till 2020.

Kemikalieindustrin är av bland annat det här skälet en av de snabbast växande och lönsammaste industrierna i världen. Samtidigt har vi nästan ingen som helst kontroll över de här 100 000 kemikalierna. Man beräknar att ungefär 5 procent av dessa 100 000 kemikalier har registrerats eller testats på något sätt där man kan säga vad de har för slags egenskaper. Beträffande den absoluta merparten har vi ingen större aning om vad de leder till.

Det vi dock vet att många kemikalier har som egenskaper är att de kan vara bioackumulerande, alltså att de förs vidare till kommande generationer, att de vandrar från vissa djur till andra, helt enkelt att de finns kvar i ekosystemet, att de finns kvar i naturen. Vi vet också att användningen av många kemikalier leder till cancer, till allergier och andra stora folkhälsoproblem.

Min pappa föddes 1938 och min mamma några år därefter. Om deras blod vet man att de nog har ett par hundra kemikalier i sig. Om mitt blod vet vi att jag sannolikt har lika mycket, kanske ännu mer. Men skillnaden mellan mina föräldrar och mig själv, och i synnerhet den generation som föds i dag, är att mina föräldrar har fått kemikalierna under sitt liv, till exempel jobbade min pappa inom kemikalieindustrin, medan barn som föds i dag får de direkt i blodet från sina föräldrar. Det enda vi riktigt säkert vet att föräldrarna för med sig till barnen är kemikalier, en riktigt fet kemikaliecocktail till barnen.

Det känns inte så trevligt, i synnerhet inte när man själv är förälder. Vi vet att kemikalierna går via modersmjölken från mamman till barnen. Det här menar många forskare kommer att få extremt allvarliga konsekvenser, konsekvenser som vi inte kan överblicka i dag.

Jag såg för ett tag sedan filmen

Underkastelsen

av den svenske filmmakaren Stefan Jarl. Ifall det är någon här som inte har sett den ännu rekommenderar jag den verkligen. Det är en skrämmande uppgörelse med kemikaliesamhället. Jarl intervjuar en mängd framstående forskare på området. En finsk kemikalieforskare säger: Om kemikalierna i dag vet vi ingenting.

Därför är det desto viktigare att vi politiker tillämpar försiktighetsprincipen, att när vi vet att det finns risker för att kemikalier kan skada oss människor, djur eller naturen måste vi se till att deras användning regleras eller att de förbjuds.

Vi rödgröna har lagt fram flera konkreta förslag om kemikalier som vi vill förbjuda. Det gäller till exempel det bromerade flamskyddsmedlet deka-BDE, som tidigare var förbjudet i Sverige, men sedan några år tillbaka har regeringen tillåtit det igen. Det handlar om bisfenol A, mjukgöraren DEHP, om ett perfluorerat ämne som heter PFOA. Det finns en del andra ämnen som vi vill ska förbjudas. Vi menar att enskilda länder måste gå före.

Det är tråkigt att se vad de borgerliga partierna svarar på det här. Standardsvaret är: Ett arbete pågår. Vi måste vänta på EU innan någonting händer. Vi har antagit en kemikaliehandlingsplan.

Det är inte fel att arbeta på EU-nivå, det ska vi självklart göra. Det mesta av kemikaliepolitiken ligger på EU-nivå efter införandet av kemikaliförordningen Reach. Det är bra att vi numera har en handlingsplan mot kemikalier i Sverige. Men när vi vet att det finns stora risker menar jag att det bästa vi kan göra är att förbjuda de här kemikalierna. Om vi gör det går vi före andra länder i EU. Det effektivaste sättet att bedriva ett konstruktivt EU-arbete på är att enskilda länder går före och visar att här kan man förbjuda någonting som är farligt.

Jag tycker som sagt att det är tråkigt att den här regeringen inte vill göra det. Man är i stället passiv och hoppas att någonting automatiskt ska hända på EU-nivå.

Det finns flera viktiga reservationer i betänkandet, men jag vill särskilt understryka punkt 9. Det är reservationen som handlar om förbud mot deka-BDE, det bromerade flamskyddsmedlet, och som jag vill yrka bifall till.

(Applåder)

Debatten

Sökningen gäller bara de rader som redan hämtats. Använd filtren för att begränsa hela datamängden.

Hämtad sida: 32

32 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.