Fru talman! I dag har vi hittills pratat om viktiga
saker som film, radio, TV, arkiv, och nu kommer vi
in på litteratur. Eftersom jag tycker att det är viktigt
att även riksdagsledamöter får ägna sin tid en fre-
dagskväll åt familj, släkt, vänner - kanske läsa en bra
bok eller titta på en bra film - ska jag hålla mig väl-
digt kort.
Svenskarna är ett bokläsande folk. Ungefär 80 %
av alla svenskar säger i olika mätningar att de har läst
en bok, åtminstone det senaste året. Men det innebär
också att 20 % inte har gjort det.
Det finns oroande tecken på att framför allt yngre
män och pojkar väljer bort boken till förmån för and-
ra aktiviteter. Det ger en rad oroväckande signaler när
vi ser att det tyvärr är alltför många unga elever som
lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper i
språk, alltså när det gäller att tala, skriva och läsa.
Här har skolan förstås ett stort ansvar att hitta läsme-
toder som gynnar varje enskild individs förmåga att
lära sig läsa på egen hand.
Även vi föräldrar har ett stort ansvar, inte minst
pappor. Det är viktigt att vi läser för våra barn och
visar att det här med läsande och böcker är viktigt.
Fru talman! Jag ska gå över till de två frågor som
jag kommer att ägna resten av mitt anförande åt. Den
första är att vi har en snedfördelning vad gäller över-
sättning av litteratur. Dels finns det en massa littera-
tur på svenska, som ju inte behöver översättas, dels
finns det litteratur som skrivs på världens alla andra
språk. Här finns en oerhörd snedfördelning till för-
mån för engelskan. Den ligger, beroende på vilken
typ av litteratur man tittar på, på mellan 65-80 %. Så
stor andel av all översättning sker från engelska till
svenska.
Vi har i en motion och i ett yrkande föreslagit att
man kommer fram med olika åtgärder för att se till att
vi också får översättningar från andra språkområden.
Detta har tyvärr avslagits. Man hänvisar till att litte-
raturstödet ska ses över och att man avvaktar den
utredningen. Vi tycker att det här brådskar. Jag yrkar
därför bifall till reservation 6 under punkt 7.
Fru talman! Till skillnad från Moderaterna vill vi
inte lägga ut några dimridåer. Roy Hansson avslöjar
sig lite grann. Man vill öppna för nya, annorlunda
affärsidéer när det gäller bibliotek. Bibliotekslagen
säger i princip att det ska finnas ett folkbibliotek i
varje kommun. Det är inga problem om man vill ha
flera bibliotek. Det har vi inget emot, snarare tvärtom.
Man vill sätta en lägstanivå som man inte får under-
stiga - inte ens i moderatstyrda kommuner.
Vi vill också lyfta fram skolbibliotekens betydelse
och, inte minst, arbetsplatsbibliotekens. De har i prin-
cip försvunnit - eller åtminstone minskat väldigt
drastiskt. Även här har vi yrkanden som har blivit
avslagna.
Avslutningsvis vill jag lyfta upp kulturtidskrifter-
nas betydelse för den fria debatten, inte minst som ett
demokratiskt forum för debatt där man kan lyfta fram
lite ovanliga och spännande resonemang.
I dag har vi en väldigt sned fördelning på markna-
den. Det finns i princip två distributörer av kulturtid-
skrifter och tidskrifter över huvud taget. Har man inte
en väldigt stark ställning platsar man inte i den klub-
ben. Då får man ägna sig åt att få ut tidskrifterna på
annat sätt. Vi vill att man ser över möjligheterna att
hitta åtgärder för att underlätta distribution av alla
kulturtidskrifter och andra tidskrifter. Vi vill också att
man inför ett kulturporto som gör att det blir billigare
att skicka tidskrifter och inte minst böcker. Alla vi
som tycker om de här sakerna vet att det är väldigt
dyrt att skicka dessa varor via post.
Här nöjer vi oss inte med de hänvisningar som
finns till att regeringen "kan" osv. Man gör ju ingen-
ting. Det är fortfarande väldigt dyrt att skicka böcker
per post. Där finns det möjlighet att påverka. Därför
vill jag avsluta det här anförandet med att yrka bifall
till reservation 10 under punkt 13.