Fru talman! Jag yrkar först och främst bifall till
förslaget i utskottets betänkande.
När vi i oktober 1999 behandlade samma områden
som vi behandlar i dag gjorde ett enigt kulturutskott
ett viktigt ställningstagande. Vi begärde då att rege-
ringen skulle tillsätta en parlamentarisk språkpolitisk
utredning. Så skedde också. Jag har själv haft förmå-
nen att få ingå i denna utredning som inom kort läg-
ger fram sina förslag.
Det blir tillfälle att återkomma till utredningen
och de förslag som läggs fram. Men jag kan redan nu
säga att mycket av utredningens arbete kretsar kring
det som finns i detta betänkande. Det föreligger inte
några större skillnader mellan Kristdemokraterna och
Socialdemokraterna när det gäller språkpolitiken -
som Gunilla Tjernberg redan tidigare har tagit upp.
Det grundläggande är allas rätt till ett språk. Här
har litteraturen en central plats. På olika sätt måste vi
därför stimulera läsandet. Det handlar om insatser i
skolan, på arbetsplatser, på bibliotek eller för att få
föräldrar att läsa för sina barn - för att ta några exem-
pel.
Vi gör mycket. Stödet till litteraturen och läsandet
är ett av de områden där kulturpolitiken har varit som
mest framgångsrik sedan riksdagen antog det senaste
beslutet om mål för kulturpolitiken. Under en femårs-
period har litteraturstödet stärkts med 65 miljoner
kronor, och det uppgår i dag till 240 miljoner kronor.
Det tillsammans med en rad andra åtgärder kommer
naturligtvis att på sikt ge resultat.
Att stat, kommuner och landsting stöder litteratu-
ren och läsandet är en självklar uppgift för kulturpo-
litiken. Lika lite som på många andra kulturområden
kan vi här förlita oss på marknadskrafterna.
Liza Marklund och Ulf Lundell klarar sig uppen-
bart utan stöd från det offentliga. Men för att få ett
brett utbud och för att nå nya grupper läsare räcker
marknaden inte till. Det innebär naturligtvis inte att
jag nedvärderar Liza Marklund eller Ulf Lundell. Jag
tycker i stället att det offentliga och marknaden
kompletterar varandra.
Ett aktuellt exempel är den enorma framgång som
pocketboken har fått. Överallt ser man människor läsa
pocketböcker - unga som gamla. Det är ett faktum
som för mig är tydligt på tunnelbanan varje dag. Man
läser inte bara gratistidningar. Det är mycket glädjan-
de att kvalitetslitteraturen till en billig penning kan nå
ut till större grupper.
Det finns säkert många förklaringar till denna
glädjande utveckling. En tror jag är att förlagen har
kommit på nya distributionsformer. Man hittar nume-
ra pocketböcker på försäljningsställen där det för bara
några år sedan vara otänkbart att de skulle ingå i
sortimentet. I min matbutik hemma på Öland står
tidnings- och pocketbokställen bredvid varandra vid
kassan.
Men slutsatsen är ändå att det inte räcker med
marknadskrafterna. Fortfarande är både att läsa, att
skriva själv och att besöka bibliotek en klassfråga.
Flera undersökningar har kommit fram till det intres-
santa resultatet att kvinnor faktiskt läser mer än män.
Jag har tagit upp detta faktum tidigare, men det finns
all anledning att inte släppa frågan.
För det första: Om läsandet och skrivandet öppnar
nya infallsvinklar och ger stimulans till att tänka på
ett annorlunda sätt, vad betyder då skillnaden mellan
mäns och kvinnors läsvanor för t.ex. jämställdheten?
Vad betyder detta för morgondagens arbetsliv där det
ställs krav som stimuleras just genom läsandet och
tillgången till ett språk?
För det andra: Om papporna inte läser, hur påver-
kar det deras barns, främst pojkarnas, intresse för
läsning? Jag önskar att det vore fler än Peter Pedersen
som uppmärksammade detta.
Litteraturen och läsandet är viktiga för demokra-
tin, dvs. att alla får tillgång till ett språk som gör att
de kan och vågar använda sin yttranderätt.
Vi ska naturligtvis också lyfta fram läsandets
glädje. Vem är i dessa dagar en bättre representant för
det än Astrid Lindgren? Ingen har väl skrivit om skog
och ängar i t.ex. mitt hemlän Kalmar så målande och
tilltalande som hon har gjort. Ingen som Astrid Lind-
gren har väl roat så många generationer i så många
länder med sina fantastiska barnböcker. Astrid har
betytt mycket för läslusten hos många.
Fru talman! Det har blivit en dålig årlig tradition
att Moderaterna föreslår att bibliotekslagen avskaffas.
I årets upplaga befarar Moderaterna att lagen ska vara
ett hinder för förnyelse och mångfald på biblioteks-
området. Vad betyder det? Jo, det blir klart några
rader längre fram i reservationen. Som väntat handlar
förnyelse om att "både regionala biblioteksfunktioner
och driften av folkbibliotek skulle kunna upphand-
las". Det är som vanligt när det gäller Moderaterna.
Också jag kan tänka mig att i t.ex. mindre kommuner
andra intressenter än kommunen kan få ansvaret för
biblioteken. Det kan vara föreningar eller kooperativ.
Men när Moderaterna talar om upphandling misstän-
ker jag att de menar något annat. Vad blir nästa steg?
Är det att de avgiftsfria lånen ska avskaffas?
Nej, Moderaternas reservation har gjort mig ännu
mer övertygad om att vi behöver en bibliotekslag.