Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
reservation 14 under punkt 16.
Just nu pågår en debatt i Halmstad om bibliote-
ken. Det är över 300 personer som arbetar vid olika
bibliotek i hela landet som har samlats för att ställa
politiker mot väggen. De vill höra vad man på lokal,
kommunal, landstings- och riksnivå gör för att stötta
bibliotekens verksamhet.
Det skrivna ordet är en viktig länk som binder
samman människor i tid och rum. I Sverige har vi i ett
globalt perspektiv ett unikt högt läskunnande. Det är
skolväsendet tillsammans med studieförbunden och
folkbiblioteken som tillsammans spelar denna viktiga
roll för att skapa ett gott klimat för det skrivna ordet.
Men bokläsandet har minskat under 1990-talet. Det är
framför allt barn till lågutbildade som har minskat sitt
bokläsande.
Miljöpartiet ser med stor oro på konsekvenserna
av den stora biblioteksslakten under 1990-talet, då
nästan en tredjedel av landets biblioteksfilialer lades
ned. Ana Maria Narti talar om den positiva utveck-
lingen i Stockholm. För mig som bor i en söderförort
har utvecklingen inte varit positiv. Biblioteket i
Hammarbyhöjden har lagts ned.
Människors tillgång till bibliotek har de senaste
åren försämrats även genom att biblioteken tar ut
avgifter för olika tjänster, bl.a. när man beställer
böcker som biblioteken saknar. Detta slår hårt mot
dem som bor på mindre orter, där biblioteken är små.
Även de små biblioteksfilialerna i glesbygden el-
ler i förorterna är livsviktiga för att ge människor
möjligheter till ett rikt litterärt liv och därmed möjlig-
het att behålla ett levande skriftspråk.
Det finns också kommuner som satsar på sina
bibliotek. Ett exempel är Katrineholm, där man också
bygger ut nya biblioteksfilialer.
Den sänkta bokmomsen har lett till att alltfler kö-
per böcker - alla tecken tyder på det i dag - och den
har blivit en formidabel succé. Vi tror att den kommer
att leda till att det ställs större krav på de lokala bibli-
oteken. Vi tror på en tillvänjning, så att fler börjar
läsa och ställer högre krav. Vi hoppas att biblioteken
kan gå folk till mötes och ha öppet de tider människor
är lediga.
Det finns många möjligheter att förmedla text i
elektronisk form. Det är i dag svårt att veta i vilken
form text kommer att förmedlas i framtiden. Vi vet
inte om det är de tryckta eller elektroniskt förmedlade
texterna som kommer att dominera.
I det senare fallet anser vi att det vore olyckligt
om det på grund av brister i lagstiftningen uppstår
situationer där författarna förlorar kontrollen över
sina verk eller inte får rimligt betalt för sina arbeten.
Vi vill därför att man gör en översyn av författarnas
rättigheter till elektroniskt publicerade verk.
Internet har gett en ny form av kultur- och kun-
skapsspridning i form av elektroniska tidningar. Inom
ramen för stödet till kulturtidskrifter tycker vi att
Kulturrådet ska kunna ge stöd till elektroniskt publi-
cerade tidskrifter. Vi hade denna fråga upp i budget-
debatten och har nu tagit upp detta i ett särskilt ytt-
rande.
Det finns en stor flora av invandrar- och minori-
tetsmedier. Det är bra. Men ännu bättre vore det om
språkbarriären kunde brytas för att det inte ska vara
som det nu är, att den interna debatten förs bara inom
respektive språkområde. Då förlorar vi den breda
samhällsdebatten. Då fungerar stödet faktiskt konser-
verande i stället för öppnande.
För att kunna ge integrationsfrågorna en mer
framflyttad plats i det offentliga samtalet, att t.ex.
kunna ge Dagens Nyheter möjlighet att citera en
kulturtidskrift från någon invandrargrupp, vill vi att
man ska kunna ge öronmärkta pengar för att översätta
kanske 20 % av materialet. Detta skulle göra att vi
alla fick möjlighet att läsa innehållet, kanske i sam-
manfattning, på svenska.
Fru talman! Jag vill också ge en kommentar till
seriestödet. Det finns sedan länge en egen kulturform
som riktar sig till både barn och unga, nämligen seri-
er. Medan det fortfarande fanns en särskild seriegrupp
inom Kulturrådet blomstrade och utvecklades den
svenska serien. Det gör den inte riktigt längre. Nu
säger man från Kulturrådet att man har sett till att det
ska finnas kunskap om serier inom den barn- och
ungdomsgrupp som fördelar seriebidraget. Men jag
vill påminna om att det också finns serier för vuxna.
Låt mig nämna en av mina favoritserietecknerskor,
Cecilia Torudd, som har gjort Familjeliv och Ensam-
ma mamman. Då förstår ni precis vad jag menar.