Fru talman! Skriften Familjen i framtiden kom ut
1972 och är undertecknad av Lisa Mattson,
dåvarande ordföranden i Socialdemokratiska
kvinnoförbundet. På den skriften baseras den
nuvarande socialdemokratiska familjepolitiken.
Den skriften är på många sätt en skrämmande
läsning. Jag tror inte att den är accepterad inom det
socialdemokratiska partiet i dag. Låt återge en
enda mening ur skriften: Individens rätt att själv
forma sitt liv måste begränsas.
Individen måste alltså underordnas kollektivet,
helst från späd ålder. Det här kan jag naturligtvis
inte instämma i.
Även i Ungern och Tjeckoslovakien, när dessa
länder var kommunistdiktaturer med
planekonomi, fick de föräldrar som inte utnyttjade
samhällets barnomsorg vårdnadsbidrag. Men sådan
valfrihet kan av någon konstig anledning det
socialdemokratiska partiet tydligen inte acceptera i
dag. Jag vill påpeka att det i glesbygden fortfarande
finns byar, uppe i Norrland, där det är svårt att
ordna dagisplats därför dagiset ligger långt bort i en
annan by. Vårdnadsbidraget kommer att ha stor
betydelse i glesbygden.
Vilka är det som vill ha daghemmen? Våren 1981
gjorde professor Jörgen Westerståhl en
undersökning. Han fann att 70 % även bland de
socialistiska och kommunistiska väljarna valde att
själva ta hand om sina egna barn. Det bör nämnas
att Jörgen Westerståhl, förutom att vara en
utomordentligt seriös författare, är barnbarn till
ingen mindre än Hjalmar Branting.
En annan forskare som vi alla känner, Hugo
Hegeland, har också utrett detta 1975. Han fann att
2 % av borgerliga väljare och 7 % av dem som
röstade på kommunister och socialdemokrater
ansåg att barnhem var att föredra. Jag är övertygad
om att det som Alf Svensson säger är riktigt, dvs.
att en klar majoritet av det svenska folket i dag vill
ha ett vårdnadsbidrag.
Ny demokrati har aldrig varit emot ett
vårdnadsbidrag. Vi har endast krävt att det
finansieras inom familjepolitikens ram. Min
personliga kvalificerade gissning är att systemet
med vårdnadsbidrag efter några år kommer att vara
självfinansierande, t.o.m. kanske ge ett överskott.
Min gissning är lika god om någon annans. Det är
okänt hur många som kommer att utnyttja
vårdnadsbidraget. Det är naturligtvis ingen som
vet. Det är bara fråga om gissningar från olika håll.
Sedan till frågan om Ny demokratis politik. Jag har
varit med i partiet från allra första början. Jag
anmälde mig faktiskt som medlem innan partiet
bildades när jag hörde att Ian Wachtmeister och
Bert Karlsson skulle bilda partiet. Jag har suttit
med i den förra styrelsens verkställande utskott,
och jag sitter med i den nuvarande styrelsen. Jag
tror att jag kan vår politik. En sak är fullständigt
klar: Vi har aldrig stött en socialistisk
familjepolitik.
Så till dagens omröstning. Det är möjligt att en
majoritet av Ny demokratis riksdagsgrupp kommer
att rösta för en socialistisk familjepolitik. Det måste
dock klart framhållas att Ny demokratis styrelse
tagit ställning för ett vårdnadsbidrag. De tre
ledamöter, dvs. partiordföranden,
partisekreteraren och jag, som sitter i både Ny
demokratis styrelse och riksdagsgruppen är för ett
vårdnadsbidrag. I valet mellan riksdagsgruppen
och partiet väljer jag givetvis att följa partiets
uppfattning. Det står klart uttalat i våra stadgar att
riksdagsgruppen skall underordna sig partiets, dvs.
partistyrelsens, politiska uppfattning. I varje annat
parti än Ny demokrati vore det fullkomligt
självklart att riksdagsgruppen följer det som den
demokratiskt valda partistyrelsen enhälligt har tagit
ställning för.
Jag kommer alltså att rösta för ett vårdnadsbidrag i
dag.