Herr talman! Tack för klargörandet.
Ärade ledamöter! Det är en mörk tid på året just nu, men jag känner att jag ser ljuset. Det beror inte bara på snön som lyser upp utan det beror också på ett antal andra faktorer. Jag tänkte redogöra för några av dem här.
Vi har haft år med finanskris och lågkonjunktur bakom oss. De har präglat vårt lands näringsliv och arbetsmarknaden de senaste åren. Därför är det glädjande att se småföretagens återhämtning eftersom de utgör grunden för den kommande jobbtillväxten i landet. Det är otroligt glädjande. Färska undersökningar visar att nyföretagandet ökar kraftigt. I vissa länder når företagandet rekordnivåer.
Tack var en proaktiv, jobbinriktad och ansvarsfull näringspolitik samt ordning och reda i statsfinanserna står Sverige starkt och vi kan ta sikte bortom krisen. Resultaten är tydliga. Nyföretagarbarometern visade för november att nyföretagandet ökat nationellt med nästan 18 procent sedan förra året. Vi har i dag en sysselsättningsnivå som ökat med nästan 110 500 sysselsatta sedan hösten 2006. Nu är vi uppe i samma nivåer som innan krisen slog till.
Herr talman! Vi kan rabbla upp siffror och slå oss för bröstet. Jag gör det inte för att vara stöddig, utan jag försöker ge en bild av att det faktiskt finns ljusglimtar. Vi har haft oerhört tunga år bakom oss.
Jag är själv näringsidkare sedan årsskiftet 1996/97. Jag vet vad det kan innebära när man inte rår på allt i omgivningen, när det finns faktorer som gör att tryggheten, basen i livet, blir något helt annat. Det är vad tusentals personer i vårt land har varit utsatta för. Därför är det glädjande att kunna nämna detta.
För mig som centerpartist är entreprenörskapet en av byggstenarna för en bra välfärd och ett välstånd som gör att vi kan se framåt för kommande generationer - våra barn och eventuella barnbarn. Om det sker inom den växande tjänstesektorn eller inom välfärdsföretagandet må kvitta lika. Vi tycker att det är lika viktigt.
Många entreprenörer startar nytt inom vård och omsorg. Det är positivt. Det visar på mångfald, och det sker etableringar på orter som vi inte hade förväntat oss innan reformerna genomfördes. Det är många kvinnor som startar företagen. Det finns en uppgift om runt 20 000. Antalet kan vi möjligen diskutera, men det viktiga är att det sker en utveckling åt det hållet. Om vi skulle förlita oss till bara det som har varit skulle vi alla förbli bönder. Det är vi inte. Det är ett tag sedan, och jag tror att många är tacksamma för att det inte är så.
Det är tydligt att småföretagen är viktiga. Det märker vi i dessa debatter och i andra sammanhang som vi befinner oss i. Maria Wetterstrand nämnde föredömligt att politiken inte styr allt. Jag kan biträda henne i den ståndpunkten. Vi kan skapa förutsättningar och göra det något lättare och enklare. Vi kan, herr talman, visa att människor är olika och behöver olika ingångar i livet för att utvecklas.
Under krisen anställde våra mikroföretag - företag med färre än tio anställda - 5 876 personer. Det är en hög siffra med tanke på att vi bara upplevde varsel dag ut och dag in, inte minst hemma i västra Värmland. Det var bara svarta rubriker. Det är ändå här någonstans hoppet finns för mikroföretagens möjligheter att utvecklas och på sikt bli större.
När det gäller vår budget är en utgångspunkt att stärka jobbpolitiken, att den vilar på tre ben. Det handlar då om att det ska vara mer lönsamt att jobba, att det blir billigare och enklare att anställa och att det ska vara enklare, roligare och mer lönsamt att driva företag. Detta kommer vi att fortsätta att upprepa. Det får inte bli så att vi kontaktas av företagare - vilket vi för all del fortfarande blir; företagare är inte en homogen grupp - som säger: Det är inte roligt nu på grund av regelkrångel, högt skattetryck och den situation som vi nu befinner oss i och som vi inte själva rår över.
Självkritiken finns här. Det kan jag, herr talman, försäkra. Vi är inte på något vis i mål. Den som säger att den är i mål kan i stort sett "gå i kompost" eller hitta på någonting helt annat. Att vara i mål är inte det som är det roliga, utan det roliga är att kunna fortsätta att påverka och förbättra. Den ansatsen måste finnas.
Under mandatperioden har Centerpartiet och alliansregeringen gjort 172 insatser som främjar jobb och företagande. Har då Sverige blivit bättre tack vare dessa 172 insatser? Ja, till vissa delar har det blivit bättre. Men det är svårt att jämföra eftersom vi inte haft, skulle jag vilja säga, normala år. Liselott Hagberg redogjorde på ett föredömligt sätt för detta. Det har inte varit alldeles enkelt, för det är inte fråga om vanliga år utifrån vilka man kan göra en långsiktig budget.
Jobbskatteavdraget är positivt. Det har faktiskt bäring på företagandet. En undersköterska med ett jobbskatteavdrag på ungefär 1 500 kronor per månad har 18 000 kronor mer per år att röra sig med. Vad ska vederbörande göra med dessa pengar? Ja, det är det upp till vederbörande att själv bestämma. Det kan handla om att genom stärkt privatekonomi få ett något drägligare liv. Det kan också handla om att skaffa sig ett bättre boende eller om att spara eller investera. Vi ser att många betalar tillbaka på sina CSN-lån. Återbetalningen är nu rekordhög.
Det handlar också om pengar som kan bidra till nyföretagande utifrån en idé som en person går och bär på. Jobbskatteavdraget har, menar jag, varit banbrytande när det gäller att visa att vi kan sänka en skatt och att det kan bidra till att människor själva kan välja. Kanske är det inte världens bästa modell, och kanske visar det sig inte vara det bästa vi gjorde. Vi gjorde i alla fall en förändring som visar på att människor får mer pengar privatekonomiskt och själva kan bestämma.
Utöver detta har det blivit billigare och enklare att anställa. Vi har sänkt arbetsgivaravgifterna för alla med 1 procent. Det gäller även kommuner och landsting. Det tycker jag är bra. Särskilt under kristiden var detta positivt för den offentliga sektorn men också för den privata sektorn.
Även sänkta egenavgifter med 5 procent är positivt. Ytterligare en sänkning med 0,74 procent av egenavgifter som en anpassning till trygghetssystemen handlar det också om. Vidare handlar det om sänkt bolagsskatt, slopad förmögenhetsskatt och en sänkning av bolagsskatten, från 28 procent till 26,3 procent.
Dessa åtgärder kan göra att mindre företag kan växa och att egenföretagare vågar anställa. Här spelar nämnda faktorer in. Det uttalar i alla fall de företagare jag träffar. Men företagare är, som sagt, inte en homogen grupp, utan det ser olika ut.
Herr talman! För att ta ytterligare ett exempel: En egenföretagare med en inkomst på runt 17 000 kronor i månaden har med alliansregeringen fått 16 000 kronor mer per år att leva på jämfört med hur det var 2006. Jobbskatteavdragen gäller även för den som är egenföretagare och betyder att en skattesänkning kommer den personen till del. För den som är pensionär är det dubbelt jobbskatteavdrag, men det behöver vi kanske inte nämna i just den här debatten. Detta har också bäring på dem som kanske har ett hus och som har kvar sin verksamhet men som är pensionärer.
Regelkrånglet har diskuterats i den här debatten. Det kan jag förstå, för det är högst rimligt. Det är också högst rimligt, kan jag tycka, att från oppositionens sida ifrågasätta de mål som sätts. Var ska man börja, och vad är ett vallöfte värt? Den ingången har naturligtvis oppositionen, med all respekt för det. Oppositionen ska ställa sådana frågor.
Vi kan självkritiskt fråga oss om talet 25 var bäst eller om talet 7 hade varit bättre. Börje från Socialdemokraterna - förlåt, jag har tappat bort efternamnet - frågar om det är rätt tal som uppnåtts. Vi ska, som sagt, vara självkritiska, för vi - alltså inte heller jag - är absolut inte nöjda. Fortfarande finns det regelkrångel i vägen för företagaren eller entreprenören. Men vi har gjort någonting som är banbrytande. Vi har nämligen för första gången minskat regelkrånglet, men minskningen ligger inte på 25 procent.
Herr talman! Låt mig nämna Eskil Erlandsson som jag tycker är en föredömlig minister på området. Han ligger på en minskning av regelkrånglet på långt över 25 procent. Det visar kanske att det inom vissa områden och branscher har funnits ett utrymme, större möjligheter, att minska regelkrånglet. Den möjligheten ska man förstås använda sig av för att minska kostnaderna.
Helt kort vill jag också säga några ord om tryggheten för företagare. Per Åsling kommer senare att ta upp delar av detta. Det sociala trygghetssystemet har inte varit anpassat till företagare. Men här har vi nu genom ett beslut fått till en ändring som gör att företagare ska kunna tillgodoräkna sig någonting som mer liknar trygghetssystemet för löntagare. Det har varit otroligt viktigt för att komma framåt och för att få något slags rätsida på detta.
Det finns otroligt stora möjligheter, vill jag säga. Allt är förvisso inte ljust, men allt är verkligen inte mörkt.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.
(Applåder)