Fru talman! Jag hade inte tänkt ge mig in i den här debatten. Men det kom en hel del påståenden, inte från finansministern men från hejarklacken, som gör att jag ändå måste rätta till en del saker till kammarens protokoll och för framtiden.
Först och främst har Socialdemokraterna accepterat varken jobbskatteavdrag 1, jobbskatteavdrag 2, jobbskatteavdrag 3, jobbskatteavdrag 4 eller jobbskatteavdrag 5 till sin konstruktion. Det är precis därför vi i går presenterade hur vi sätter i gång att ta bort den delen av skatteklyftan som handlar om pensionärerna. Vi har också sagt mycket tydligt i kammardebatt efter kammardebatt att det inte heller är rimligt att sjuka, arbetslösa och föräldralediga ska betala högre skatt på samma inkomst som de som är förvärvsarbetande. Det ska bort. Vi ska betala en och samma skatt.
Då finns det inget jobbskatteavdrag längre - det är den praktiska innebörden. Själva jobbskatteavdragets konstruktion handlar om att missgynna dem som inte är i arbete. Det tänker vi ta bort, alltså tar vi bort jobbskatteavdraget. Vi har inte accepterat vare sig 1, 2, 3, 4 eller 5.
Den andra frågan gäller pensionärsskatten i sig. För mig är det en djupt moralisk fråga. Det rör mig långt in i själen att se att den nu aktiva generationen bestämmer sig för att man kan sätta sprätt på det stora överskott på 65 miljarder som Göran Persson har lämnat ifrån sig. Men om det ska delas upp på alla blir det inte så mycket till var och en. Därför säger man: Låt oss i den aktiva generationen ta det, och låt våra föräldrar vara utan. För att vi ska kunna leva ännu bättre sparar vi lite grann på barnens utbildning och på våra föräldrars vård.
Det är egentligen det som har hänt under den här mandatperioden. Det gör mig så fruktansvärt upprörd.
Man kan hänga upp sig på den teoretiska argumentationen i fråga om jobbskatteavdraget och att jobbskatteavdraget i sig på något sätt skulle skapa jobb. Då skulle överflödet och mannan rinna över pensionärsgenerationen också. Men vi vet att det inte blev så. Utvärdering efter utvärdering har visat att jobbskatteavdraget inte har fungerat på det sättet och inte fått dessa effekter.
Vad gör ni då? Då börjar ni argumentera om att det nu inte handlar om att skapa jobb längre. Nu är jobbskatteavdragen konsumtionsstimulanser. Då avslöjar ni er riktigt. Vad ni egentligen säger är nämligen att när ni ska stimulera den privata konsumtionen för att få fart på ekonomin utesluter ni era föräldrar. Då säger ni: Mamma och pappa ska inte vara med i denna konsumtionsstimulans, därför att om vi kan hålla dem utanför kan vi i den aktiva generationen få ännu mer att handla för och åka på ännu fler semesterresor.
Ni ska veta att landets pensionärer känner denna moraliska dimension. Det är därför som ilskan är så fruktansvärt stor mot denna orättfärdiga pensionärsskatt. Det är därför som vi har lagt fram förslag om att den ska tas bort och hur den ska tas bort. Och vi har en tidtabell för det. Jag kan lova er att vi kommer att få en valrörelse där denna fråga kommer att leva hela tiden, och ni ska få svara på varför era föräldrar inte ska ha samma förutsättningar som ni som nu är i den aktiva generationen.
(Applåder)