Fru talman! Hillevi Larsson har frågat mig dels vad jag avser att göra med skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer, dels om skillnaden i beskattning bör slopas.
Regeringens övergripande mål är att varaktigt öka sysselsättningen och minska utanförskapet. Den enskilt viktigaste åtgärden för att nå detta mål är jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt att arbeta, vilket ökar drivkrafterna att gå från utanförskap till arbete och från deltid till heltid. Det råder en bred enighet om att jobbskatteavdraget på sikt leder till ökad sysselsättning. Bland andra gör Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet och Finansdepartementet likvärdiga bedömningar av effekterna. Det finns någon form av jobbskatteavdrag i 18 länder, däribland Danmark, Finland och USA. En starkare ekonomi och fler i arbete skapar förutsättningar för en positiv utveckling för pensionärerna under de kommande åren.
För att minska utsattheten och värna sammanhållningen avser regeringen att fortsätta genomföra åtgärder riktade till grupper med svag ekonomi och större försörjningsbörda. Regeringen har sänkt skatten för äldre vid fem tillfällen, senast från och med den 1 januari 2014. Totalt har skatten för äldre sänkts med 16,45 miljarder kronor per år, räknat från varje stegs ikraftträdande. För en genomsnittlig pensionär över 65 år har skatten därmed sänkts med ca 850 kronor per månad sedan 2006. Regeringen har även höjt bostadstilläggen till pensionärer med totalt sett 340 kronor per månad och hushåll. Vilka reformer som kan bli aktuella framöver är dock något som regeringen prövar inom ramen för budgetarbetet, där en samlad bedömning och avvägning görs.