Herr talman! Det är precis så som Yoomi Renström sade, och som Kerstin Lundgren lite mindre subtilt antydde, att Vänsterpartiet gärna skulle gå längre än vad det här betänkandet innebär. Vi tycker också att vi har ett visst grundlagsstöd för den ståndpunkten. Det står i 1 kap. 2 § regeringsformen att "det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden".
En av dessa demokratins idéer är öppenhet och insyn - transparens, som man säger nu för tiden - som materialiseras i offentlighetsprincipen. Sedan kan inte allt vara öppet, och därför har vi en sekretesslag som inskränker denna offentlighet. Men även det kan leda till oönskade effekter vad gäller yttrandefrihet, tryckfrihet och sådant. Därför har vi en inskränkning i sin tur av sekretesslagen som tar sig uttryck i meddelarfriheten, alltså att man under vissa omständigheter ska kunna överlämna upplysningar till medier trots att sekretess råder.
Vi har redan tidigare beslutat att i kommunala bolag och stiftelser ska offentlighetsprincipen gälla, precis som den gäller i de kommunala förvaltningarna. Däremot är lagen utformad på ett sådant sätt att meddelarfriheten inte helt och hållet har följt med in i de kommunala bolagen. Det finns i alla fall oklarheter på den punkten. Det som nu föreslås av regeringen och av utskottet är att man fullföljer den här lagstiftningen och ser till att meddelarfriheten blir gällande också i de kommunala bolagen.
Jag förstår precis hur Folkpartiet resonerar när man kommer fram till sitt ställningstagande och stöder utskottet. Jag begriper, av samma skäl, inte alls hur Centern resonerar.
Man kan ha olika uppfattningar om kommunala bolag. Man kan anse att de är en styggelse, som Folkpartiet, och man kan ha motsatt uppfattning. Vänsterpartiet har i kommunerna ofta varit tveksamt till kommunalisering av verksamhet som tidigare varit i förvaltningsform. Vi har varit det av olika skäl. Det är dels ett taktiskt skäl, att vi har sett detta som ett sätt att underlätta en framtida privatisering och därför gått emot det. Det är dels det minst lika viktiga skälet att bolagiseringen tidigare har använts, som Skårman var inne på, för att minska insynen i verksamheten. Samtidigt har vi kommit fram till att det är en orimlig ståndpunkt att förbjuda kommunala bolag. Det finns andra skäl som talar för att man använder bolagsformen även för kommunal verksamhet.
Därför blir slutsatsen att vi i stället går på den linjen att se till att offentlighetsprincip och meddelarfrihet gäller även i de kommunala bolagen. Även om man nu skulle vara av den uppfattningen att kommunala bolag inte bör finnas lär de ju finnas kvar inom överskådlig framtid, i synnerhet - nu tittar jag på Kerstin Lundgren - om man menar att det ska råda kommunal självstyrelse. Man får nog räkna med att kommunala bolag kommer att finnas.
Då blir frågan: Vill vi att offentlighetsprincipen ska gälla fullt ut, inklusive meddelarfriheten, i kommunal verksamhet som bedrivs i bolagsform? Det är ju det vi tar ställning till. Centern vill inte det. Centern vill inte ha den insynen i de kommunala bolagen. Inte ens under den övergångsperiod då de fortfarande kommer att finnas kvar, innan Folkpartiet får igenom sin lagstiftning som förbjuder dem, vill Centern att det ska vara någon meddelarfrihet. Jag förstår inte logiken bakom det resonemanget.
I stället tycker jag att vi ska bifalla utskottets förslag.