Fru talman! Jag trodde inte att vi skulle göra nå-
gon allmän bedömning av politiken. Jag tycker i så
fall att mitt läge är ganska gott. Här talas om åtta år
med Socialdemokraterna och att allt har havererat,
gått åt skogen.
När vi tog över 1994 hade vi ett budgetunderskott
på över 200 miljarder. Vi hade en öppen arbetslöshet
på nästan 10 %.
I dag har vi goda statsfinanser. De hör till de bätt-
re i Europa. Den öppna arbetslösheten ligger i dag på
3,8 %. Det är den lägsta siffran sedan tio år tillbaka.
Jag tycker att ni moderater ska vara lite försiktiga. Ni
höll på att köra detta land i sank totalt. Nu har vi
rättat upp det.
Vad uppehåller ni er kring? Jo, Simplex. Ni säger
att det inte har gått riktigt bra. Jag vill ändå påstå att
det faktiskt går väldigt bra när det gäller regelföränd-
ringarna och den verksamhet som Simplex har dragit
i gång. Vi för en dialog med Företagarnas Riksför-
bund och framför allt Svenskt Näringsliv. Men man
löser inte detta på en dag. Vi har gjort mycket.
Jag ska be att få återkomma till frågan om mät-
metoder.
Eftersom jag har en minut kvar ska jag nämna
några källor när det gäller olika bedömningar. Efter
nedgång 98/99 steg antalet nystartade företag igen år
2000 och nådde en ny rekordnivå. Sammanlagt star-
tade 39 520 företag vilket är 14 % fler än 1994. Det
var inte så dåligt.
Under 2001 har antalet nystartade företag sanno-
likt minskat. Det har helt att göra med den konjunktu-
rella situationen. Det finns indikationer på att nyfö-
retagarkurvan pekar uppåt i början av 2002, enligt
ITPS.
Möjligheten till ökad tillväxt är, som sagt var, in-
timt förknippad med förmågan att utnyttja ny tekno-
logi och utveckla nya produkter. Satsning på forsk-
ning och utveckling, framför allt inom kunskapsin-
tensiva sektorer, är en av de viktigaste indikatorerna
på ett bra företagsklimat. Sverige investerade 1999
mest av alla OECD-länder i forskning och utveckling.
Tre fjärdedelar av pengarna satsas inom näringslivet.
Andelen forskare i förhållande till arbetskraften är
hög i Sverige, allt enligt OECD.
I en jämförelse av olika länders konkurrenskraft
från International Institute for Management and De-
velopment 2002 bedöms 49 länder efter 314 kriterier.
Avsikten är att rangordna länderna efter förmågan att
skapa en miljö för uthålliga och konkurrenskraftiga
företag. Ungefär en tredjedel av kriterierna baseras på
en opinionsundersökning bland 4 000 företagsledare
världen över. Sverige har avancerat i konkurrenskraft
från nittonde plats år 1997 till elfte plats 2002.
Vi kan ta frågan om innovationsligan. Där ligger
Sverige etta, t.o.m. före USA. Den internationella
näringslivsorganisationen World Economic Forum
publicerar årligen en rapport om tillväxtutsikterna i
75 länder. Den senaste rapporten har sammanställts
av ekonomer vid det amerikanska Harvarduniversi-
tetet. Länderna rangordnas både efter förmågan att
utnyttja aktuella resurser för att skapa välstånd och
efter potentialen för tillväxt fem år framåt i tiden.
Sverige har avancerat i rangordning både när det
gäller globalt konkurrenskraftsindex från sjunde till
sjätte plats och tillväxtindex från tolfte till nionde
plats. Jag kan fortsätta på punkt efter punkt.
Som jag har sagt tidigare i dag, vill man inte lyss-
na på mig eller på interpellanten kan man lyssna på
andra som gör bedömningar.