Fru talman! Jag är av samma uppfattning, att vi
självfallet ska prata öppet om detta. Hela denna fråga
handlar ju om öppenhet. Det är självklart att vi alla
med gemensamma krafter ska arbeta för att demon-
strationsrätten ska vara oinskränkt.
Jag vill dock varna för att man ska dra alltför
långtgående slutsatser eftersom vi ännu inte vet säkert
vad som hände i Malmö. Många har dragit slutsatser
enbart på grundval av ett par TV-bilder. Jag blev
upprörd när jag såg dem, men man ska vara försiktig
med att dra för långtgående slutsatser, särskilt som
det på vissa håll har sagts att 16 100 poliser plötsligt
ska ansvara för något som någon av dem eventuellt
har gjort felaktigt.
Att vidta en massa åtgärder bara med anledning
av vad som kan ha hänt i Malmö tycker jag är fel. Så
kan man inte heller agera lagstiftningsmässigt. Där-
emot är det självklart att detta har föranlett den dis-
kussion som nu pågår och som vi nu arbetar vidare
med, bl.a. att poliser inte ska uppträda anonymt på det
som de gör om de använder skyddsutrustningen. Där
har min inställning varit alldeles klar, och den är
precis densamma som tidigare. Det pågår nu ett ar-
bete hos polisen som gör att detta nog kommer att
lösas inom kort. Det är en angelägen fråga för oss
alla, och det får inte bli alltför utdraget.
När det gäller de mer konkreta frågorna är det inte
regeringens eller riksdagens uppgift att generellt
lägga sig i träningen av poliser. Om man nu tillåter
batonger tror jag trots allt att det är bra att poliserna
får träna med batonger. Alternativet vore att se till att
de inte använder batonger alls.
Jag kan i sammanhanget säga att det nu finns dis-
kussioner och förslag inom polisen om att se över
vilka vapen man över huvud taget får använda. Det
tycker jag är oerhört bra.
När det gäller metoder har jag alltså tagit initiativ
till en utredning - som inte har något med Malmö att
göra utan som vi talade om för ett par månader sedan
- om arbetsmetoder vid brottsutredningar. Som jag
nämnde i mitt svar finns det redan regleringar här.
Men det finns också luckor - bl.a. i fråga om
brottsprovokation och bevisprovokation, där man kan
önska sig en tydligare gränsdragning. Det är svårt för
poliser att kunna denna exakt, och det är inte bra för
allmänheten att denna fråga inte är reglerad. Det kan
också gälla det här med kameraövervakning och
andra frågor.
Vi arbetar alltså med direktiven, så jag ber att få
återkomma. Men generellt handlar det om polisens
arbetsmetoder, både den vanliga polisens och Säker-
hetspolisens.
Vad gäller internutredning är det också någonting
som det togs initiativ om före Malmö. Det är alltså
inte så att det nu plötsligt kommer ett batteri utred-
ningar, utan det här är saker som vi har arbetat med
under våren, som vi följer med största intresse men
som vi inte ser anledning att nu plötsligt höja takten i.
Dessa utredningar ska ha sin gång. Det kommer att
bli väldigt intressant att se slutsatserna.
Vi följer upp den lagändring som skedde 1997/98.
Jag anser att det ändå är bra att man har dessa möjlig-
heter. Däremot är det nu under prövning, bl.a. av JO,
hur långt man får avlägsna personer, efter det möte
som var i Stockholm. Det resultatet ska också bli
intressant att se. Självklart är det viktigt att man har
alldeles klart för sig hur långt man får gå vad gäller
denna möjlighet. Men jag anser som sagt ändå att det
är en bra möjlighet och ett mindre ingripande än
många andra, t.ex. att stoppa en demonstration.