Fru talman! Nu kanske jag har större möjlighet att
svara på de frågor som togs upp. Jag tänker nämligen
inte svara vare sig på statsministerns interpellationer
eller i fråga om händelserna i Malmö. Vad gäller båda
sakerna är det av principiella skäl. Jag varken kan, får
eller vill svara på de sakerna.
Vad gäller möten är det viktigt, både för mig som
justitieminister och för regeringen, att man inte på
något sätt lägger sig i det operativa. Det är självklart.
Man får alltså vara lite försiktig med att ha möten där
det kan uppfattas som att man har synpunkter på hur
polisen sköter det operativa. Jag tror inte att polisen
är avvisande till sådana möten. Jag har inte fått några
sådana indikationer. Själv har jag fått information
från polisen om vad som kommer att hända, men inte
mer än så. Jag vill inte ha för mycket information. Jag
vill inte att det ska kunna framstå som om jag har
synpunkter på hur man förbereder det här. Som be-
kant är det också regeringens avsikt att hålla möten
med flera olika demonstranter. Det har hela tiden
varit regeringens linje att så mycket som möjligt ska
göras för att stärka demonstrationsrätten så att det blir
så bra som möjligt i Göteborg.
Slutligen vill jag bara säga att vad gäller kon-
fliktlösning är jag helt överens med vad Marianne
Samuelsson säger. Det är oerhört viktigt. Huruvida
kvinnor är bättre än män vet jag inte. Det låter jag
vara osagt. Det som brukar sägas är att äldre, rutine-
rade poliser ofta klarar det bättre än yngre. Men det
handlar också om att man ständigt förbättrar sig inom
polisen, vilket man bl.a. har gjort när det gäller idrott-
sevenemang. Där har man nu ungefär hälften så
många poliser och klarar det mycket bättre än för 10-
15 år sedan, bl.a. med hjälp av nya metoder och ge-
nom att man från andra länder har lärt sig att bli bätt-
re på att hantera denna sorts svårigheter. Det handlar
alltså både om den interna utbildningen och om ar-
betsmetoderna.