Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservationen från Vänsterpartiet. Jag vill också förtydliga hur allvarligt Vänsterpartiet ser på alla former av våld, mäns våld mot kvinnor, krogmisshandel, läktarvåld, huliganism, våld vid arenor före, under och efter match.
Idrottsrörelsen är en av vårt lands största folkrörelser, med cirka tre miljoner medlemmar och över en halv miljon ideella ledare. Supportrar är en självklar och viktig del av idrotten. De ger själ åt klubbarna och föreningarna och förstärker upplevelsen för publiken. Men våld och skadegörelse kan aldrig tolereras.
I dag debatterar vi ett lagförslag om att ett register ska införas för de personer som har tillträdesförbud vid idrottsarrangemang, ett så kallat tillträdesförbudsregister, även kallat huliganregister.
Redan i dag har vi en lag om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. Den lagen vill regeringen nu skärpa genom att även införa ett register. I det registret kommer namn, foto och personuppgifter att föras in. Tillgång till registret kommer polisen och idrottsorganisationerna att ha.
I lagrådsremissen föreslogs att idrottsorganisationer skulle få direktåtkomst till uppgifterna. Att enskilda får direktåtkomst till ett register hos polisen som innehåller känsliga personuppgifter är något helt nytt i svensk lagstiftning. Lagrådet anförde stark kritik och avstyrkte förslaget, vilket regeringen som tur var lyssnade på. I propositionen anges nu att det inte finns tillräckliga skäl för att införa en möjlighet för idrottsorganisationer att beviljas direktåtkomst till registret. I stället föreslås att personuppgifter från registret ska kunna lämnas ut på medium för automatiserad behandling.
Vi måste komma ihåg att det här är en fråga om den personliga integriteten. Regeringen erkänner det i sitt förslag till beslut, att det är en svår fråga. Men regeringen kan ändå inte låta bli att göra intrång i den personliga integriteten, precis som regeringen har gjort hittills. Att idrottsföreningar, som är privata aktörer, får tillgång till ett register som innehåller personuppgifter - uppgifter som är grundlagsskyddade - är inte motiverat tillräckligt.
Vi i Vänsterpartiet gör här en avvägning mellan nyttan och den praktiska betydelsen av ett tillträdesregister och det andra intresset, nämligen att skydda den enskilda individens personliga integritet. Vi vill inte ha mer av ett övervakningssamhälle. Men det verkar vi vara mycket ensamma om.
Vi löser tyvärr inte problemet med våld på allmänna platser med mer övervakning och registrering. Så enkelt är inte detta problem. Vi löser problemet med våld genom att bryta normer och strukturer som finns kring våldet. Supportrar är en självklar och viktig del av idrotten. Men våld och skadegörelse får aldrig tolereras. Våld är ett samhällsproblem, så även det idrottsrelaterade våldet. För att minska våldet krävs åtgärder både inom idrottssektorn och i samhället i stort.
Vi är positiva till själva tillträdesförbudet. Vi vill öka jämställdhetsarbetet för att förändra den rådande maskulinitetsnormen och ytterligare diskutera frågor som rör till exempel alkoholservering på arenor, förebyggande arbete och ökad dialog och samordning med bland andra polis, föreningar och supportergrupper.
Eftersom män statistiskt sett är den grupp som utövar mest våld, både i samhället och i idrottssammanhang, är det viktigt att prioritera arbetet med att problematisera och försöka förändra de rådande maskulinitetsidealen, vilket den nationella samordnaren påpekar i sin rapport.
Vänsterpartiet har genom motioner i riksdagen under lång tid presenterat en rad olika feministiska förslag till åtgärder för att öka jämställdheten i samhället, minska diskrimineringen och minska våldet. Det gör däremot inte mer övervakning, registrering och osäker hantering av personuppgifter.
Det finns många positiva exempel på supporterkultur, och mycket kan bli bättre. Stora fotbollsklubbar arbetar i dag med jämställdhet, ifrågasätter normer och skapar en idrott där alla är välkomna. Det är långt ifrån vad vi antagligen kommer att debattera i dag, nämligen att det faktiskt går att förändra detta utan registrering och fler lagar och att våld och våldshandlingar ingår i ett större perspektiv som inte bara kan förbjudas för att försvinna.