Herr talman! Vi liberaler har under mycket lång tid arbetat för säkra och sunda livsmedel. Inte minst vill jag påminna om Marit Paulsens insatser i EU och hur hon har medverkat till att lyfta fram den här frågan i rampljuset. Även om vi inom alliansen arbetar oerhört kraftfullt och bra tillsammans, Ronny Olander, vill jag passa på att vid det här tillfället lyfta fram och tala om vad Folkpartiet liberalerna har drivit för frågor och vad vi skjuter på och driver framgent.
Det som bland andra Marit Paulsen och liberalerna har arbetat för inom EU är Efsas tillblivelse, som är EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, som vi alla väl känner till. Det var ett oerhört viktigt steg. Sedan är vi kritiska och anser att Efsa behöver bli taggat, behöver få mer resurser och mandat för att just kunna sköta sin kontrollfunktion och föreslå sanktioner.
Det som man också har arbetat med inom EU har handlat om det strikta kravet på salmonellalagstiftning, som vi har haft i Sverige. Inför EU-anslutningen var det en oerhört tuff debatt, men vi fick behålla den. Och nu är det så att från 2008 ansluter sig EU till i stort sett samma lagstiftning som vi har haft tidigare.
Vi för ofta fram några begrepp, och det handlar om redlighet, renlighet, spårbarhet och transparens. Det är på något sätt kärnorden för oss. Det är också viktigt att inom EU arbeta för en basnivå vad gäller livsmedelssäkerhet. Det uppnås nu genom bland annat hygienpaketet.
Slutligen är det som vi tillsammans med övriga i alliansen ständigt lyfter fram konsumenterna - konsumentkraven, konsumentmakten, möjligheten att få göra sina egna val utifrån ett säkert och korrekt märkningssystem.
Det är de facto livsnödvändigt att det finns ett hållbart kontrollsystem vad gäller livsmedel. Även om Sverige har haft en hög livsmedelsstandard finns det ingen anledning att vi ska slå oss till ro, för det finns fortfarande luckor också i vårt land. Kontrollen brister i en tredjedel av landets kommuner. Det är därför väldigt viktigt att de utbildningsinsatser för inspektörer som nu pågår får fortsätta, för det är det som blir nödvändigt framöver. Det sker nu i Livsmedelsverkets regi.
Slarv och dålig kunskap kan drabba konsumenterna på ett allvarligt sätt, men det drabbar också samhället och producenterna på ett annat sätt. Vi vet alla att det har hänt incidenter. För några år sedan fick det dödlig utgång, och då handlade det om spridning av EHEC.
Ett svenskt livsmedelsverk måste, utöver kontrollfunktionen, stå för att upprätthålla en vetenskapligt hög nivå och för frågor som gäller kostlära. Ett livsmedelsverk förväntas ge underlag för fullgod information till medborgarna. Vi måste kunna lita på att det finns ett väl fungerande säkerhetssystem, som kräver insyn och öppenhet.
Det finns, som vi har pratat om här, klara samband mellan hälsa och mat. Vi har problem med svenskarnas ökade medelvikt, och vi vet också att det finns ett samband mellan allvarliga sjukdomar och kraftig fetma.
Ansvaret för den egna hälsan ligger framför allt hos individen själv, för barnen i första hand hos vårdnadshavarna. Men samhället har också ett ansvar. Samhällets ansvar handlar om relevant forskning och att den kunskapen ska spridas så att den når allmänheten. Samhällets ansvar ligger också i att sund och hälsosam mat serveras i skolor och institutioner. Samhällets ansvar handlar om att lagar och regler efterlevs vad gäller livsmedel bland annat.
Herr talman! Jag delar i mångt och mycket motionärernas krav på ursprungsmärkning och på utvidgad information till konsumenterna. Jag har tillsammans med många andra i alliansen drivit den här frågan starkt under den tidigare mandatperioden. Nu pågår en översyn inom EU, och det är ett arbete som vi kommer att vara mycket delaktiga i och där vi kommer att driva på för att det ska bli tydliga och effektiva regelverk som omfattar fler produkter. Ett gemensamt regelverk hindrar inte tillverkare att själva märka och ursprungsmärka sina produkter. Vi har också redan i dag hört om Livsmedelsverkets förslag på ursprungsmärkning av nötkött på restauranger, i skolkök, sjukhusserveringar och personalmatsalar. Allt det här tillsammans är hela tiden steg i rätt riktning.
Vad gäller transfetter, som har varit aktuellt inte bara i dag utan ett antal veckor och år dessförinnan, har det nu visat sig att branschen har tagit sitt ansvar. Vi måste ta riskerna för transfetter på djupt allvar. Men vi ser också att det finns risker med övriga fetter, med härdat fett. Hjärt-kärlsjukdomar är allvarliga sjukdomar. Det skulle ändå vara, anser vi, att slå in öppna dörrar att nu lagstifta om förbud mot transfetter. Däremot är det angeläget, precis som har sagts här i dag, att märkning och innehållsdeklarationer blir mycket tydligare. "Delvis härdat fett" är inte lätt för konsumenterna att kunna läsa in. Dessutom är en del av de delvis härdade fetterna inte transfetter. Ytterligare informationskampanjer kan behövas för att få oss att minska intaget av många olika härdade fetter.
Det är ju så att semlan, Erik, eller påsen med lösgodis, läskedrycken, kakorna och chipsen för många av oss skulle göra mer nytta om de inte intogs.
Herr talman! Jag skulle avslutningsvis vilja lyfta fram en aspekt som ibland glöms bort i debatten när det handlar om livsmedelssäkerhet, och det är vårt ansvar att medverka till att livsmedelssäkerheten också finns i utvecklingsländerna. Där kan livsmedelssäkerhet handla om en säkrad tillgång till livsmedel men också om en förbättrad livsmedelskontroll. Där kan och bör vi vara pådrivande inom EU, WTO och FAO.
Det livsmedel som har den allra största betydelsen är rent vatten. Utskottet fick så sent som i går kväll ta del av forskningsrön från SEI, Swedish Environment Institute, som beräknar att efterfrågan på färskvatten kommer att stiga med i genomsnitt 50 procent på ett fåtal års sikt.
Med tanke på det, mina vänner, har vi all anledning att fortsätta vårt arbete med livsmedelssäkerhet, nationellt, på EU-nivå och på internationell nivå.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.