Herr talman! Vi kan konstatera att ett par landskap är väl representerade här, så jag tänkte att "för allt smör i Småland" kan vara en bra inledning. Det är en deklarerad produkt från ett avgränsat geografiskt område i södra Sverige, i mellersta Götaland. Det är ett naturligt härdat livsmedel, lokalproducerat som ska ätas med restriktivitet. Det kan inte bevisas vara nyttigare än motsvarande konstgjorda produkt. Det är alltså smör, men det är betydligt tråkigare att säga det.
Det går att beskriva en sak på väldigt många olika sätt. Det går att beskriva en produkt på många olika sätt. Vart vill jag nu komma med detta?
Vi konsumenter har dagligen att ta ställning till en massa erbjudanden och reklam. Vi ställs inför val där producenter vill att just deras vara ska vara den bästa att svara upp mot våra behov, konstlade eller faktiska. Det som då kan förväntas av myndigheter och en lagstiftande församling som riksdagen är att man underlättar dessa processer för båda parter, det vill säga att regelverk och lagar tydligt anger vad som krävs av aktörerna, att de också är utformade på ett sätt som är begripligt för konsumenten. Men detta fråntar oss inte vårt egenansvar.
I den andan har Sverige aktivt arbetat med båda de här sakerna, på hemmaplan och i Europa. I dag är regelverket till allra största delen harmoniserat i Europa. Det vi i dag gör och kan göra är att trycka på så att EU förändrar sina regelverk till att bli tydligare för konsumenten, inte minst vad gäller märkning och information.
Det som inte är reglerat kan alltid den enskilde producenten på frivillig väg märka och på det sättet använda i sin marknadsföring. Det ger bonuspoäng.
När det gäller kött lämnade Livsmedelsverket för några veckor sedan, som både Sofia och Anita har konstaterat, över ett förslag på hur ursprungsmärkningen ska se ut för helt och skivat kött vad gäller servering i storkök och restauranger. Det är i linje med vad vi vill. Det är i linje med vad Kristdemokraterna tycker är en sund och säker politik. Vi kan göra mer, men vi behöver göra det i ett Europaperspektiv.
Här har vi i dag också haft en diskussion om transfetter, med anledning av motionerna men också den debatt som nu pågår och som har pågått sedan en tid tillbaka. Jag tycker att det är oerhört viktigt att ta till sig vad Livsmedelsverkets företrädare säger i frågan. Bland annat lyfte Annica Sohlström upp, på det seminarium som Miljöpartiet arrangerade den 14 februari, att Livsmedelsverket tillsammans med Folkhälsoinstitutet för två år sedan lämnade över en rapport till den dåvarande regeringen som skulle utgöra ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen. Hon påtalade i detta sammanhang, precis som Åke Bruce gjorde i senare tv-debatt, att transfetterna i dag inte är den stora frågan, om de över huvud taget är en fråga i det här sammanhanget. Det är många andra ämnen som vi som konsumenter i dag behöver få ökad kunskap om. Vi behöver förstå vad som händer om vi äter för många semlor, Erik, om vi äter för mycket grädde, om vi äter det ena med det andra av socker och salt med mera.
Båda representanterna för Livsmedelsverket talade om att det är betydligt viktigare för människors hälsa att vi får ned fettkonsumtionen än att vi lagstiftar om transfetter. Det hörde vi också Sofia beskriva.
Dessutom har marknaden löst frågan redan på egen hand. Det förekommer i stort sett inte längre transfett på marknaden i Sverige.
Jag vill också påtala att det skulle kunna se ut som ett handelshinder om man införde det i Sverige. Danmark har fått stor kritik för det.
Det är betydligt viktigare att vi i dag kopplar ett helhetsgrepp på folkhälsan, vilket många av tidigare talare också har varit inne på, att vi ger adekvata upplysningar om vad vi ska ta hänsyn till om vi vill leva ett gott liv. Det är ett arbete som i dag bedrivs bland annat av Folkhälsoinstitutet, Livsmedelsverket och Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom i Örebro. Jag undrar: Vad har hänt och vad hände med den rapport som togs fram för två år sedan?
Nu vet jag att den nuvarande regeringen och folkhälsominister Maria Larsson ger uttryck för att det här en av de viktigaste frågorna att ta tag i under den här mandatperioden, inte minst i skolans värld. Att utifrån den bakgrund som nu finns kräva lagstiftning vad gäller transfett tycker jag är överspelat. I stället bör vi se till att branschen på olika sätt tar ytterligare initiativ - precis som man har gjort i den här frågan på ett så gott och föredömligt sätt - vad gäller övriga produkter, ett initiativ tillsammans med lagstiftare och andra aktörer på marknaden. Om marknaden helt enkelt lyssnar på sina kunder och förändrar produktionen händer mycket. Det bådar gott för framtiden att vi via debatter, dialog och informationskampanjer får en större förståelse för vad som krävs av både producenter och konsumenter för att vi ska få en god livsmedelssäkerhet och ett gott liv.
Jag skulle vilja stanna några sekunder till vid det som Livsmedelsverket tog fram tillsammans med Folkhälsoinstitutet, ett mycket gediget handlingsprogram som lyfter fram behovet av att vi talar om rörelse och om vad vi konsumerar. Jag hoppas och tror att utskottet ska få belysa de här frågorna längre fram och tillsammans med övriga aktörer får se en förändring på detta område.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.