Herr talman! Michael Hagberg är inte kvar i kammaren. Jag hade tänkt tydliggöra för honom att jag tillhör ett grönt parti.
Livsmedel är något som berör oss alla, och i dag ska vi behandla livsmedelssäkerheten. Det är ett antal motioner som behandlas gemensamt, och därför blir det en spridning av ämnen i diskussionen. Men som så ofta annars, och som så mycket annat, hänger saker och ting ihop.
Det vi människor äter blir en del av oss. Det är bränslet i våra kroppar. Att jag som vuxen individ anser att jag kan ta ett stort ansvar för det bränsle som jag behöver är kanske inte så mycket att orda om. Om jag besitter kunskapen om vad som är bra för mig och vad som inte är bra kan det ibland också bli riktigt klokt.
Är man som jag intresserad av mat, något som jag alltid varit, är valet lätt. Alla är inte det. Alla kan inte ta del av informationen. Är man barn finns det så många viktiga saker att lära sig. Varför skulle det vara farligt att äta en fantastiskt läcker glass med fina färger, som dessutom visas på bilder och i filmer tillsammans med häftig musik och vackra människor? Det är väl inte ohälsosamt. Om det vore farligt eller ohälsosamt skulle det väl sitta ett farlighets- eller ohälsosamhetsmärke på det, eller?
Vart vill jag komma med denna utläggning? Någonstans på vägen håller vi på att tappa bort oss. Kunskapen om hur vår mat produceras och vad vi som människor behöver är oftast inte avgörande. Det är andra saker som styr oss. Två saker är viktiga att reflektera över, nämligen hur vi producerar maten och vad vi gör med den. Tekniken är vår vän om den styrs med klokhet, men när det gäller livsmedelsproduktion och förädling har det byggts upp system som inte alltid tagit hänsyn till miljön, hälsan och människors behov - inte ens till producenten. Däremot har vi skapat livsmedel som ska hålla länge så att de kan transporteras långa sträckor och dessutom se bra ut.
Vi kan producera effektivt, heter det. Vi kan förse människor med nästan vad som helst och var som helst. Det kanske är där felet ligger, i alla fall om det sker på bekostnad av människors hälsa och innebär djurs lidande och utarmning av ekosystemet. Mat kanske inte ska åka mil efter mil på vägarna. Mat är livsmedel, och där kan en avståndsmärkning vara riktigt bra. Vi ska leva av maten. Det är inte meningen att maten ska göra oss sjuka, att vi ska behöva välja mellan en produkt som innehåller för mycket fett och för mycket socker eller en produkt som inte innehåller något fett alls och i stället för socker innehåller sötningsmedel som kan vara skadligt för kroppen. Undantag behövs förstås alltid.
Det odlas råvaror och sedan förstörs deras näringsinnehåll genom raffinering, homogenisering, värmebehandling. Maten förstörs rent ut sagt ibland. Dessutom tillsätts ofta smakförstärkning, konserveringsmedel, konsistensgivare, surhetsreglerande medel, klumpförebyggande medel och så vidare.
Vi står inför flera utmaningar på många olika områden. Ett sådant är den mänskliga hälsan. Det handlar om en kombination av att livsmedlen förändras, att vår livsstil förändras på grund av mindre fysisk aktivitet och att vi kanske inte har tillräckliga kunskaper om hur livsmedel produceras. Då har matlagning blivit något som vi kan välja bort. Om vi i Sverige dessutom inte själva får bestämma om vi vill ha vissa produkter eller inte, eftersom vi är harmoniserade i den europeiska gemenskapen, då behöver vi informativ vägledning.
Här har märkningen blivit ett instrument för alla som vill veta och påverka, för alla som vill göra medvetna val. Då är märkningen en framkomlig väg. Sedan tror jag inte att det i längden går att överösa konsumenterna med hur många märkningar som helst.
Om vi ska lägga hälsan i andra aktörers händer behöver vi kunna göra en bedömning själva. Med de olika former av allergi och överkänslighet som finns på livsmedelsområdet kan det vara direkt livsavgörande att jag vet vad som ingår i det jag äter.
Vi i Miljöpartiet tror också att utvecklingen av småskalig livsmedelsförädling är positiv på flera vis - transportmässigt, kunskapsmässigt och för att vi ska få bra livsmedel. Den kan även tillräkna sig flera andra positiva effekter.
Vi i Miljöpartiet vill att ursprungsmärkningen blir tydligare och att den också ska gälla råvaror, beredda produkter och rätter som serveras på restaurang och i storhushåll.
Ur ett hälsomässigt och globalt rättviseperspektiv behöver vi också äta längre ned i näringskedjan. Därför är det av vikt att framhålla den vegetariska kosten. Detta finns med i en av våra reservationer.
Vi har också en reservation om att märka produkter som är testade på djur, detta för att möjliggöra ett etiskt val.
Till sist vill jag säga att jag står bakom alla Miljöpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 1.
I detta anförande instämde Gunvor G Ericson och Jan Lindholm (båda mp).