Fru talman! Detta betänkande behandlar motioner från allmänna motionstiden 2006/07, och handlar om livsmedelssäkerhet. Motionsyrkandena handlar om livsmedelsinformation - främst ursprungsmärkning och innehållsmärkning - vegetarisk kost, livsmedelshygien, småskalig verksamhet med mera. Samtliga avstyrks med olika motiveringar. Det finns elva reservationer och ett särskilt yttrande från Socialdemokraterna om transfetter.
Vi socialdemokrater står bakom alla våra reservationer och det särskilda yttrandet, men vi kommer för tids vinnande endast att yrka bifall till reservationerna nr 1, 9 och 11, som vi delar uppfattning om tillsammans med Vänstern och Miljöpartiet de gröna. Vidare har vi som sagt ett särskilt yttrande om transfetter, vilket det finns all anledning att ta del av också.
Fru talman! Konsumentföreningen i Stockholm skickade häromdagen, i måndags, ett brev till de svenska livsmedelsföretagen med ett förslag om bättre analys av näringsinnehållet i frukt och grönsaker. Konsumentföreningen Stockholm har låtit undersöka vitamin- och mineralnivåerna i fryst broccoli och funnit att de varierar rejält. Ett lotteri kallar föreningen det och påpekar att konsumenterna måste få veta vad det är som de betalar för.
Detta initiativ från Konsumentföreningen i Stockholm är gott, och det lär följas av flera på andra håll. Kraven på den mat vi äter, på dess säkerhet och dess näringsinnehåll, på dess kvalitet, ursprung och tillverkningssätt, fortsätter att öka.
När vi socialdemokrater i våra reservationer till dagens betänkande konstaterar att kunskaper om råvarans ursprung och innehåll ger tryggare konsumenter gör vi oss till tolk för en stadigt växande folkrörelse. Som konsumenter vill vi kunna göra aktiva val, och vi vill kunna öka vår makt över livsmedelshandlarnas utbud. Framför allt vill vi inte vilseledas av varumärkningar som är halvkvädna, svåra att tyda och i värsta fall rent osanna.
En obligatorisk ursprungsmärkning för råvaror, beredda produkter och maträtter som serveras i restauranger och storhushåll bör alltså vara en självklarhet. Enligt min mening bör detta också omfatta skolor, sjukhus och äldreomsorg, oaktat om man ska betala för maten eller om man så att säga får den gratis. En tydlig ursprungsmärkning bör också ses som en konsekvens av EU:s förbättrade regelverk på livsmedelsområdet, ett arbete där den tidigare socialdemokratiska regeringen var pådrivande.
Tilläggas kan att många aktörer inom det svenska lantbruket gärna skulle se en utvecklad ursprungsmärkning. Marknadsföringen av de inhemska varorna skulle underlättas.
Fru talman! Det går bra för den svenska livsmedelsexporten. Sedan 1994 har exporten av livsmedel mer än tredubblats, från 10 miljarder till 35 miljarder kronor. Förra året, 2006, sålde vi alltså mat och dryck till utlandet för 35 miljarder kronor. Det är en imponerande siffra.
Livsmedelssektorn har alltid dominerats av små företag. Förra året hade 95 procent av företagen färre än 50 anställda. Men samtidigt är det de stora företagen som står för den största delen av exporten. Det finns sålunda en stor potential för ökad export inom den småskaliga livsmedelsverkssektorn.
Den svenska modellen, det vill säga säkra livsmedel, miljöhänsyn och god djuromsorg, har hittills bidragit till ett ökat mervärde inom verksamheten. Konkurrenskraften hos svenska varor utomlands stiger och skapar positiva associationer till Sverige. Därtill bidrar den småskaliga livsmedelsproduktionen och livsmedelsförädlingen till att göra besöksnäringen och naturturismen mer attraktiv.
Den socialdemokratiska regeringen ville satsa stort på att främja exporten av svenska ekologiska livsmedel. Exportrådet påbörjade till exempel ett arbete med att hjälpa de svenska ekoföretagen att lättare nå exportmarknaden.
I den nya moderatledda regeringens första budgetproposition föreslogs, efter socialdemokratisk modell, totalt 14,9 miljoner kronor till åtgärder inom livsmedelsområdet. Tonvikten läggs på den regionala utvecklingen av livsmedelsförädlingen.
Det blir nu intressant att se om regeringen fortsätter att följa det socialdemokratiska initiativet. Är den ekologiska produktionen fortfarande attraktiv för en moderatledd regering? Orkar jordbruksministern driva igenom en översyn av livsmedelslagen så att den bättre anpassas till småskalig produktion, ekologisk utveckling och förädling av livsmedel? Detta är viktiga och absolut berättigade frågor.
Fru talman! Hotet mot folkhälsan, ohälsan, är ett stort problem. Samtidigt som alltför många människor svälter är över en miljard av världens barn och vuxna överviktiga. Fem av de tio enskilt största riskfaktorerna för sjuklighet och död i i-länderna är direkt kopplade till ohälsosamma matvanor: högt blodtryck, högt kolesterol, övervikt och lågt intag av frukt och grönsaker.
Förutom mänskligt lidande medför våra ohälsosamma matvanor stora samhällskostnader - direkta sjukvårdskostnader, men också kostnader för sjukfrånvaro och förtidspensioner. Därtill finns ytterligare en anledning till att vi tycker att livsmedelsinformation är en viktig fråga. Ohälsan är en klassfråga, och denna fråga måste tas på ett mycket stort allvar. Det är inte en fråga om att ha en övertro på att marknadskrafterna löser ohälsoproblematiken, utan samhället måste alltid ta ett stort ansvar, inte minst ur ett konsumentperspektiv. Socialt utsatta människor drabbas oftast hårdast. Vi vet att resurssvaga kommuner har större andel överviktiga invånare än resursstarka kommuner. Ungdomar med lågutbildade föräldrar och lägre inkomster har mer oregelbundna matvanor och äter mer onyttig mat än ungdomar med högutbildade föräldrar.
Livsmedelsproducenter, dagligvaruhandel och marknadsföring har här ett stort ansvar. Genom sin produktutveckling, utformning av förpackningar, exponering av produkter, portionsstorlekar, prissättning med mera, bidrar de faktiskt till problemen. Men de är också en del av lösningen. Genom en förändrad marknadsföring, till exempel förbättrad information om sockerfattiga produkter, lägre saltinnehåll och upplysning om transfetter, ges konsumenterna en möjlighet att välja. Inte minst kan det för olika personer av hälsoskäl vara livsviktigt att känna till vad maten innehåller. Personer med olika sjukdomsbilder måste känna till vad produkterna innehåller, annars kan det innebära en fara för livet för dem. Exempel är allergier av olika slag mot mat man inte tål.
Det är viktigt att bra mat syns.
Avslutningsvis vill jag rikta ett särskilt tack till Miljöpartiet för engagemanget kring transfetter. Inte minst de senaste dagarnas debatt i samhället pekar på mediernas och människors intresse att diskutera innehållet i vad vi äter och det sätt det framställs på. Kanske kan denna debatt också ge en nystart för hela problematiken med mättade fetter, både när det gäller härdade fetter och animaliska fetter. Den kanske också kan vara ett steg mot WHO:s rekommendationer vad gäller intag samt det Efsa, European Food Safety Authority, för fram i sin utvärdering av transfettsyrornas effekter på hälsan.