Herr talman! Under flera år har jag drivit kravet på att vi ska få till stånd möjligheten till dröjsmålstalan i den statliga förvaltningen. Det har egentligen sin grund i att jag en gång i tiden satt med i Fri- och rättighetskommittén där vi utredde och tog fram ett förslag till det. Syftet är egentligen inte att vi ska få en väldig massa rättsliga processer kring de här frågorna, utan syftet är att öka trycket på förvaltningen så att man inte ägnar sig åt att fördröja handläggningen av olika ärenden. Efter mycket tjat i den här frågan hoppas vi att vi så småningom kommer att få en majoritet för det här ställningstagandet, för det är viktigt att man har trycket på sig att hantera sina ärenden snabbare och på så sätt skydda den enskilde.
Många gånger upptäcker tjänstemän att föreskrifter och ibland även lagar får orimliga konsekvenser som egentligen inte hänför sig till den ambition som lagstiftaren eller den som har utfärdat föreskriften har haft. Därför vore det bra om man kunde hitta ett återkopplingssystem så att man uppmärksammar detta på ett bättre sätt. Det är en gammal tanke från 80-talet från någon kristdemokrat här i Stockholmsområdet att man skulle titta på det. Det gläder mig också att mina kamrater i de övriga borgerliga partierna ställer sig bakom de här kraven.
En annan frågeställning som vi ofta debatterar i kammaren, antingen när det gäller granskning eller när det gäller statlig förvaltning, är tillsättningen av de höga tjänsterna. Min och vårt partis bedömning är att utnämningsmakten ska ligga hos regeringen. Däremot kan man se till att skapa regler så att man inte utan vidare kan låta godtycket fälla avgörandet och sedan enkelt i efterhand hänvisa till förtjänst och skicklighet. Därför borde man kunna hitta ett system där man vaskar fram den högsta kompetensen inom respektive område. Det har man gjort till exempel på domarsidan. Där har man tagit fram ett utredningsförslag om en förslagsnämnd. Det finns olika uppfattningar om hur den ska fungera. Men vi tycker att man borde titta på detta i ett mer generellt sammanhang. Därför har vi ställt oss bakom kravet i reservation 5 om att man bör göra en utredning om tillsättningarna av de högre statliga tjänsterna.
Det är klart att detta är ett tacksamt område för en opposition som väldigt ofta befinner sig i opposition givetvis. Det är ingen tillfällighet. Men jag tror att vi måste hitta ett system som fungerar oavsett vilken typ av regering vi har. Det får inte bli så att ett enda parti infiltrerar hela statsapparaten, inte bara de olika myndigheterna utan också exempelvis Regeringskansliet. Det finns också risk för en stark infiltration även i riksdagen. Därför behöver de här frågeställningarna analyseras ordentligt.
Jag ber alltså att få yrka bifall till reservation nr 5.