Herr talman! Det här är ett motionsbetänkande som vi brukar se varje år vid den här tiden med titeln
Statlig förvaltning
, som också årets betänkande har. Det är ett motionsbetänkande som tar upp frågor som väckts av ledamöter under den allmänna motionstiden närmaste föregående period. Det tar upp sådana ting som tillsättning av högre statliga tjänster, opinionsbildande myndigheter, öppenhet i förvaltningen och så vidare.
I det här betänkandet har vi moderater ett antal reservationer, som vi för övrigt i mångt och mycket delar med våra borgerliga bröder och systrar. Jag ska be att få uppta kammarens tid med att något redogöra för de här reservationerna, fyra av dem lite mer flyhänt och en lite mer ingående.
Reservation 1 som handlar om dröjsmål hos myndigheter ska jag inledningsvis be att få yrka bifall till. Den handlar om att det är viktigt att den enskilde medborgaren får rätt till en säker och snabb handläggning av sitt ärende hos en myndighet. Det handlar alltså om myndighetsutövning och att den enskilde inte onödigtvis ska hamna i kläm när myndigheter kanske dröjer med handläggningen av ärendet.
I reservationen påtalar vi möjligheten av att man i domstol skulle få väcka talan om huruvida ett förvaltningsärende har onödigt uppehållits i en myndighet eller ej. Man skulle alltså få möjlighet att väcka dröjsmålstalan och möjligen också få domstolen att i förekommande fall utdöma straffavgift när man finner att en myndighet onödigtvis har tövat med handläggningen av ett ärende.
Förslag till åtgärder avseende myndigheters handläggningstider och dröjsmål är vad vi i reservationen vill uppmana regeringen att utreda.
Reservation 2 handlar om bemötandefrågor. I förvaltningslagen finns det i dag inte riktigt någon bestämmelse eller några närmare uttalade riktlinjer för hur myndigheterna ska bemöta medborgarna. Vi menar, från reservanternas sida, att det är alldeles viktigt att ett värdigt bemötande av medborgarna från alla myndigheter är av stor betydelse. Vi tycker därför att det i förvaltningslagen bör införas ett tillägg där man berör just bemötandefrågorna.
Reservation 3 tar upp frågan om regelförenkling. Många människor i vårt land upplever att vardagen är besvärlig, inte minst när det gäller att lotsa sig genom olika regelverk som ibland kanske framstår som onödigt komplicerade och inte i alla stycken nödvändiga.
Vi tycker att det är något som i synnerhet drabbar människor som kanske inte själva har kunskap, tid eller andra resurser för att lotsa sig fram i regelverket. Vi tycker därför att man bör överväga att möjligen komplettera kommittéförordningen på så sätt att man ger offentliga utredningar i uppdrag att man när man framlägger sina betänkanden också anger i förekommande fall möjliga avregleringar och inte bara kommer med förslag till nya regleringar. Det finns regler som kanske har tjänat ut och som kanske skulle kunna utmönstras ur floran.
Vi tycker också att det finns anledning för regeringen att överväga hur det på lämpligt sätt ska ske en återkoppling mellan handläggande tjänstemän och verkställande och dömande myndigheter, också inom domstolsväsendet, och den lagstiftande församlingen för att man ska få just signaler om att ett regelverk är överflödigt eller felaktigt eller att det kanske inte används och bör kunna utmönstras.
Vi har en reservation 4 som handlar om informationsteknologin i förvaltningen. Vi moderater tycker att det är viktigt att informationsteknologin verkligen tas till användning i offentliga myndighets- och förvaltningssammanhang. Detta gäller inte minst e-handel och liknande där offentliga myndigheter många gånger är inblandade.
Herr talman! Reservation 5 som jag också yrkar bifall till, handlar om tillsättning av högre statliga tjänster.
Statskontoret gjorde 1999 en undersökning som man kallade
Det viktiga valet av verkschef
. Man anger där 20 myndigheter som anses vara särskilt betydelsefulla. En genomgång av de myndigheterna visar att nära hälften av generaldirektörerna, 9 av 20, i myndigheter som alltså anses vara särskilt betydelsefulla har politisk bakgrund genom till exempel tidigare uppdrag som statssekreterare, statsråd eller anställning av ett politiskt parti. Samtliga generaldirektörer med politisk bakgrund fann man hade koppling till socialdemokratin.
En genomgång av utnämningar inom myndighetssektorn under tiden 2001-2002 visar en bild som också framkom vid granskningen av de mest betydelsefulla myndigheterna som jag refererade till i Statskontorets undersökning. Av de generaldirektörer med politisk bakgrund som utnämnts under perioden har en stor majoritet bakgrund i eller koppling till socialdemokratin.
Under 2001-2004 har sammanlagt 29 generaldirektörer utnämnts, av dessa hade tolv politisk bakgrund. 2004 är visserligen inte slut ännu. Det kan fortfarande hända en del under detta år. Tio av de tolv utnämnda generaldirektörerna med politisk bakgrund har koppling till Socialdemokraterna. Nio generaldirektörer med koppling till Socialdemokraterna har lämnat sina uppdrag under perioden. Samtidigt som antalet generaldirektörer med politisk bakgrund under perioden har minskat med två har antalet generaldirektörer med socialdemokratisk bakgrund ökat med en.
Antalet generaldirektörer med koppling till ett annat parti än Socialdemokraterna har minskat med tre under perioden i och med att fem generaldirektörer med koppling till borgerligheten lämnade sina uppdrag, medan endast två med borgerlig bakgrund utnämndes.
Herr talman! Under åren 2001-2004 har regeringen utsett 14 landshövdingar. Av dessa har tolv politisk bakgrund. Sex av dessa tolv och sex av dem som lämnat sina uppdrag har koppling till Socialdemokraterna. Antalet socialdemokratiska landshövdingar under perioden är därmed konstant.
Jag vill kort erinra om att Kristdemokraterna i en rapport för en tid sedan visade på hur Socialdemokraterna använder de statliga bolagsstyrelserna som ett belöningssystem för de egna. I sju av de största statliga bolagen var 22 av totalt 59 styrelseledamöter personer med anknytning till Socialdemokraterna och arbetarrörelsen, medan endast fem ledamöter hade motsvarande borgerlig bakgrund
I det statliga Systembolaget och det statliga Vin & Sprit är tidigare socialdemokratiska statssekreterare verkställande direktörer.
I styrelserna för de sju stora myndigheterna var 22 av totalt 64 ledamöter socialdemokratiska medan motsvarande siffra för personer med borgerlig bakgrund var åtta.
Herr talman! Jag hoppas att detta illustrerar behovet av det som krävs i reservation 5 som också Miljöpartiet har ställt sig bakom, nämligen att vi uppdrar åt regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder som ökar öppenheten i tjänstetillsättningar.