Fru talman! Vi har att behandla ett betänkande med 15 motioner. Det finns två reservationer och sex särskilda yttranden. Glädjande kan noteras att vi inom kulturområdet de senaste månaderna har haft många förslag att debattera här i kammaren. Det har handlat om så olika saker som den första gedigna kulturpropositionen på årtionden, långsiktiga utfästelser till Svenska kyrkan i form av en kyrkoantikvarisk ersättning på en hög nivå under flera år, public service och en sammanhållen politik för det civila samhället.
I ljuset av allt det kan kanske detta betänkande ses som, ska vi kalla det, lågmält. Så får det bli ibland. Det är charmen med riksdagsdebatter i allmänhet och dem som kretsar kring kulturfrågor i synnerhet. Det är stort och smått om vartannat.
Låt mig inledningsvis ta fasta på den första reservationen, den om stillbildsfotografi. Fotokonsten har sin betydelse och på många sätt självklara plats. Vi tycker att det uppdrag de centrala museerna har att i samråd med Statens kulturråd lämna förslag på framtida samverkan är tillräckligt för närvarande. Det är svårt att ur reservationen läsa ut exakt vad som önskas mer än "fotokonstens rättmätiga placering". Jag tror inte att skillnaderna ska förstoras alltför mycket.
Den andra reservationen handlar om uppmärksammandet av ambassadör Harald Edelstams insatser i Chile. Den kommer att kommenteras av min allianskollega Christer Nylander efter mig.
Jag har en fråga till den grönröda grupperingens främsta kulturpolitiska företrädare, utskottets ordförande Siv Holma. Vid justeringen av betänkandet i kulturutskottet fanns ingen miljöpartist närvarande. Till dagens debatt i kammaren har ingen grön företrädare anmält sig för att komplettera de röda kamraterna. När jag blickar ut över kammaren ser jag inte heller någon.
Jo, nu kommer en. Då finns det en god företrädare för Miljöpartiet i kulturutskottet.
Min fråga till den grönröda grupperingens främsta kulturpolitiska företrädare, utskottets ordförande Siv Holma: Är reservationerna från s och v således representativa för två eller för tre partier? Även om dagens frågor kanske inte är att se som de tyngsta rent kulturpolitiskt är det ändå rimligt att ett parti som i opinionsmätningar kan notera ett stöd på runt 10 procent i utskott eller i kammaren berättar vad partiets hållning och ställning är.
Christer Nylander och jag kan med gott samvete säga oss företräda resten av Alliansen i dessa frågor även om det inte finns några från kulturutskottet som talar för Centern och Kristdemokraterna.
Fru talman! Ska jag tolka detta som att när Siv Holma talar gör hon det som företrädare för den rödgröna grupperingen inom kulturområdet? Eller kan hon åtminstone, kanske med hjälp av några riksdagsledamöter här i kammaren, berätta vad Miljöpartiet tycker i frågor som berörs i dagens betänkande?
I ett särskilt yttrande från Siv Holma resoneras kring en avveckling av Forum för levande historia som bildades under de socialdemokratiska regeringsåren med Göran Persson som statsminister. Jag antar därför på goda grunder att skrivningen om skrotning är Vänsterpartiets egen.
Låt mig dessutom påpeka ett rent fel i Vänsterpartiets resonemang. Det resoneras nämligen kring att Forum för levande historia bedriver forskning och av det skälet bör avvecklas. Men det sker ingen forskning där. Däremot axlas ett stort pedagogiskt ansvar att lyfta fram, presentera och levandegöra olika aspekter. Det senaste om Pol Pot och de röda illdåden i Kampuchea baserade sig på en välrenommerad och internationellt erkänd forskare från Australien. Det var inget som hade kokats ihop i källaren hos Forum för levande historia i Gamla stan i Stockholm, lika litet som det man beskrivit om nazismen eller hur Stalin ägnade sig åt folkutrotning genom massvält i Ukraina.
Fru talman! Är det inte så att skon klämmer när det gäller det faktum att även kommunismens brott mot mänskligheten numera ingår i uppdraget att visa och presentera? Det handlar inte om någon forskning som man politiskt behöver fatta några beslut om i Sveriges riksdag. Det är faktum, precis som Förintelsen.
Ifall Siv Holma nu är orolig för att en svensk myndighet kan komma att fatta beslut om historiska händelser har hon dessutom onekligen en del att självkritiskt reflektera över sedan förra veckan och ett beslut här i kammaren då det i voteringen blev 130 mot 131.
Motionären Gustav Blix tycker att det borde inrättas ett museum till Raoul Wallenbergs ära. Det är onekligen en svensk som har gjort stora insatser i humanitetens namn. Vad jag förstår har dock Forum för levande historia för avsikt att under 2012 uppmärksamma att det är 100 år sedan födelsen av denna betydande svensk och hedersmedborgare i ett antal länder som exempelvis USA.
Avslutningsvis: I ett särskilt yttrande lyfter s fram ubåten HMS Neptun i Karlskrona och möjligheten att inom ramen för Marinmuseum fästa uppmärksamheten på kalla krigets dagar. Det är ett spännande projekt som involverar många parter. Än är det inte säkert att det kan bli av såsom man hoppas. Men jag delar den syn som kommer till uttryck i den socialdemokratiska formuleringen: "Rätt genomfört skulle detta kunna bli en väsentlig del i en historiebeskrivning som aktivt kan bidra till folkbildningen." Jag har ingen avvikande uppfattning.
Sedan sägs det: "Regeringen borde än bättre informera sig."
Exakt vad har man inte informerat sig om, och exakt vad borde man i så fall informera sig mer om?
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.