Fru talman! Betänkandet som vi nu debatterar innebär en ganska stor förändring. Det är också en viktig och en bra förändring. Det kan låta lite torrt, det här att öka möjligheten till tidiga förhör, men det är något som kan komma att få stor betydelse.
I Sverige har förfarandet i rättegångsförhandlingen utgått från den så kallade omedelbarhetsprincipen. Parterna lägger fram sina bevis och sin framställning inför domstolen muntligen och omedelbart, och domstolen avgör på basis av vad som kommer fram där och då i rummet.
Det har gjorts förändringar i det här tidigare. Det handlar om möjlighet att vara med på distans och annat, och detta är ytterligare ett sådant steg. Det här innebär att ett tidigt förhör ska kunna spelas upp inför rätten. Fördelen är att en del brott kan få en högre uppklaringsgrad. Ett syfte är också att öka effektiviteten. Ett exempel kan vara våld mot kvinnor i nära relationer när ett förhör genomförs på plats när polisen har kommit till hemmet. I dag kan det vara så att kvinnan av olika skäl, hot eller annat, inte vågar vittna när rättegången sker ett antal månader efter det att händelsen har inträffat.
Fru talman! En annan fördel det här kan leda till är att de som sitter häktade för brott med restriktioner kan avge ett vittnesmål i ett förhör om sin berättelse. Därmed behöver man inte sitta med fulla restriktioner. Det här är bra för Kriminalvården, som är ansvarig myndighet. Men det är också bra ur perspektivet att ingen mår bra av att sitta isolerad på det sätt som häkte med restriktioner faktiskt innebär. Det här är också någonting som Sverige har fått kritik för i många sammanhang och något som det finns ett brett stöd för att man inte ska behöva göra längre än nödvändigt.
Om ett sådant tidigt förhör genomförs och kan användas är också möjligheten mindre att man är tyst och sedan lägger fram en historia som är anpassad efter vad som har framkommit.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 1.
(Applåder)