Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1998/99:368 om an- höriginvandring

Statsrådet PIERRE SCHORI (s), 1999-05-18 (riksmöte 1998/99).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Ragnwi Marcelind har frågat mig vil-

ka åtgärder jag avser att vidta i tre avseenden: För det

första för att invandrare som etablerat sig i Sverige

skall få en rimlig chans till återförening med åldriga

föräldrar som är kvar i hemlandet, även om ansökan

görs senare än 10-12 månader efter det att barnen

kommit hit. För det andra för att tolkningen av syn-

nerliga skäl i lagtexten även skall innefatta att hänsyn

tas till föräldrars och andra anhörigas ålder och häl-

sotillstånd. För det tredje för att beakta andra kultu-

rers familjebegrepp.

Sverige har en invandringspolitik som väl svarar

mot internationella åtaganden och humanitetens krav.

I många avseenden har vi gjort långtgående nationella

åtaganden därutöver. Men eftersom det inte är möjligt

att ha oreglerad, fri invandring måste gränser sättas.

Avvägningar krävs när det gäller vilka som skall få

invandra utöver de ganska vida kategorier människor

som vi internationellt förpliktat oss att ge uppehålls-

tillstånd. En sådan mer omfattande avvägning gjorde

riksdagen senast när den i december 1996 beslutade

om de ändringar av utlänningslagen som trädde i kraft

den 1 januari 1997. För anhöriga utanför kärnfamiljen

innebar detta mer begränsade möjligheter att invandra

till Sverige.

Det ligger i sakens natur att utlänningslagen lik-

som annan lagstiftning mer eller mindre kontinuerligt

måste ses över. Utfallet av en lagändring kan t.ex. ha

blivit annorlunda än det avsedda. Omvärlden kan ha

förändrats. Uppfattningen om vilka intressen som är

mest väsentliga att tillgodose kan ha skiftat. De resur-

ser regering och riksdag är beredda att avsätta på

området kan ha ökat eller minskat.

Socialförsäkringsutskottet konstaterade den

2 mars i år i sitt betänkande Migration och asylpolitik

(1998/99:Sfu05) att de bestämmelser om anhörigas

rätt att invandra, som trädde i kraft den 1 januari

1997, nu tillämpats under drygt två år och att det

därför bör göras en skyndsam utvärdering av lagstift-

ningen. Där borde uppmärksammas speciellt udda

och ömmande fall, liksom även sista-länken-fall och

andra speciella anknytningar. Riksdagen har därefter

beslutat att ge regeringen detta till känna som sin

mening.

Fru talman! På Ragnwi Marcelinds frågor vill jag

svara att jag har för avsikt att föreslå regeringen att

låta se över utlänningslagens bestämmelser om anhö-

riginvandring. De aspekter som Ragnwi Marcelind

lyft fram kommer då att uppmärksammas. Men även

möjligheten att t.ex. ställa krav på någon form av

försörjningsbidrag för invandring i vissa situationer

kan då bli aktuell.

Debatten

Hämtad sida: 6

6 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Statsrådet PIERRE SCHORI (s): Svar på interpellation 1998/99:368 om an- höriginvandring (1999-05-18) — PRESS0