Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1997/98:167 om forskningsjakten på säl

Jordbruksminister ANNIKA ÅHNBERG (s), 1998-03-12 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! År 1995 uppgick, enligt den uppgift

jag har sett, antalet sälar till 5 300 med en tillväxt på

12 %. Det är naturligtvis oerhört glädjande. Därmed

inte sagt att vi kan ta för givet att denna utveckling

kommer att fortsätta. Som Gudrun Lindvall har påpe-

kat har vi dels inte löst alla miljöproblem i Östersjön,

dels har vi människor en förmåga att skapa nya pro-

blem.

Vi försöker att arbeta aktivt med denna fråga i

samarbete med länderna runt Östersjön. På många sätt

kan vi se ett glädjande arbete, och utvecklingen går åt

rätt håll. Men säkra kan vi aldrig vara. Därför måste

vi vara fortsatt varsamma.

Regeringen fattar beslut om allmän jakt. Rege-

ringen har inga planer på att tillåta allmän jakt på säl.

Det fanns en hypotes om att göra sälar normalt

skygga för människan. Den hypotesen testades i sam-

band med forskningsjakten förra året. Forskningsjak-

ten visade att det inte blev några sådana effekter.

Avskjutningen ledde inte till att det blev minskade

problem med skador i de områden där avskjutningen

gjordes. Därför var forskarnas slutsats att metoden att

försöka avskräcka säl från att gå på redskapen inte var

bra. I stället bör det fortsatta arbetet inriktas på andra

avskräckningsmetoder eller på att utveckla redskapen.

Detta är naturligtvis exempel på en typ av konflikt

som vi ofta möter när vi arbetar med bruket av de

biologiska resurserna, dvs. konflikten mellan männi-

skans behov, yrkesfiskarnas alldeles berättigade be-

hov att kunna leva och utöva sitt yrke, och ansvaret

för att berörda djurstammar kan existera och utveck-

las.

Jag tror inte att vi någonsin kan hitta en slutlig

lösning på den typen av konflikter. Vi får hela tiden

försöka arbeta oss fram. Det är viktigt att vi prövar

alla tänkbara vägar. Jag skall därför inte helt avfärda

tanken på att utvidga sälskyddsområden. För dagen

finns inga sådana förslag. Visst kan man fundera över

den typen av åtgärder.

När det finns fungerande redskap - som ännu inte

finns - måste man, som interpellanten helt logiskt

säger, överväga en begränsning av ersättningsmöjlig-

heterna till dem som anpassar sig till de nya möjlighe-

ter som finns.

Min förhoppning är att det forsknings- och ut-

vecklingsarbete som bedrivs skall leda till att vi kan

uppnå ett kustnära yrkesfiske och möjligheter till en

fortsatt god utveckling för sälstammen.

Debatten

Hämtad sida: 9

9 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Jordbruksminister ANNIKA ÅHNBERG (s): Svar på interpellation 1997/98:167 om forskningsjakten på säl (1998-03-12) — PRESS0