Fru talman! Karin Granbom Ellison sade att det är för få resultat för att man ska kunna säga något. Ja, det är så med forskning att man behöver många resultat för att kunna säga något säkert. Men det finns ändå ganska många studier som pekar på effekter. Jag är också väldigt glad att Karin Granbom Ellison erkänner att det i den senaste studien om sukralos står att sukralos kan ha ekotoxiska effekter, för så är det.
Men det är också så med vetenskapen att det faktum att man har för få resultat för att kunna säga något inte betyder att det är ofarligt. Det betyder inte heller att vi vet att det är farligt. Det måste vi ändå förhålla oss till i politiken. Då kan man fundera på om vi ska vänta tills vi är hundra procent säkra på att det är farligt och använda medlen, såsom vi gjorde med DDT och andra ämnen. Det kanske inte är en så klok strategi. Man kan använda utbytesprincipen.
När det gäller sukralos finns det andra sötningsmedel som också har en ganska låg andel kalorier. Det är ju därför man använder sukralos, för att det är en låg andel kalorier.
Det finns ett ämne som heter stevia, som är en naturlig buske. Det är inte godkänt i EU. I USA godkände man det i november. I Japan har man använt det i 40 år.
Min fråga till Karin Granbom Ellison är: Skulle du kunna tänka dig att man i stället använder stevia och byter det mot sukralos av försiktighetsprincipskäl?