Herr talman! Ann Arleklo ställde några frågor. Den första var om jag har en annan uppfattning än Läkemedelsverket. Svaret är alltså att jag inte har någon annan uppfattning.
Vill jag ytterligare utreda detta? Nej, jag ser inte några behov av att ta politiska initiativ på det här området. Däremot har ju Läkemedelsverket ett ständigt uppdrag att följa utvecklingen på området och ge ut de rekommendationer, synpunkter och tankar som kan uppkomma till följd av användning och utveckling av läkemedel.
Ska vi vara försiktiga? Ja, vi ska vara försiktiga. Därför finns det en noggrann kontroll vid introduktionen av läkemedel. Det finns ett ansvar som åvilar de företag som tillverkar dessa produkter. Det finns myndigheter som följer upp användningen. Och, som sagt, i grunden ligger det väldigt mycket forskning bakom detta. Men för närvarande ser jag inte någon anledning till att ta några nya politiska initiativ på det här området.
Återigen vill jag peka på att det som Läkemedelsverket tar upp och behandlar är att generellt vill man vara försiktig med utbytbarhet när det gäller apotek. Däremot när det handlar om förskrivares möjlighet att byta ut läkemedel för den patient som han eller hon har direkt kontakt med och har ett ansvar för att följa upp ser man mycket goda möjligheter att fortsätta utvecklingen.
Vi ska inte bli fartblinda, tvärtom. Men vi har väldigt noggranna procedurer när det gäller introduktion av nya läkemedel på marknaden. Om man sätter stopp finns det också en baksida med detta. Försiktighet är i många sammanhang en dygd, men har man nya verksamma läkemedel inom räckhåll uppstår det en kostnad, och då menar jag inte en ekonomisk kostnad. Men den finns en baksida med att man inte använder verksamma och forskningsframtagna läkemedel som har en mycket god effekt i form av förbättrad livskvalitet för människor. I yttersta fall kanske människor avlider om de inte får tillgång till nya läkemedel som kan ha en stor verkan för de enskilda personer som har drabbats av vissa sjukdomar.