Herr talman! Att använda olika IT-lösningar har blivit en så självklar del av vår vardag att vi knappt tänker på det. Nästan allt har någon form av IT-lösning i botten. Globaliseringen och utvecklingen av tjänstesamhället hade knappast blivit av utan denna teknik. Många av de yngre har aldrig upplevt något annat än att ha tillgång till en kraftfull dator, bredband och telekommunikation.
Men faktum är att Internets historia inte är särskilt lång. Det var 1969 som fyra universitet i USA för första gången kopplade sig samman till ett första Internet, men det var först 21 år senare, när webbläsaren och hyperlänken kom, som det blev användarvänligt och man på allvar började kunna använda det. Efter tio år fanns det 300 miljoner Internetanvändare, och sedan dess har det skett något av en explosion. Vi närmar oss med snabba steg två miljarder användare i världen. Vi är inte där än, men vi kommer dit inom en inte alltför avlägsen framtid. I dag toppar, som vi hörde, Sverige flera rankinglistor där IT-utvecklingen i olika länder jämförs.
Trafikutskottets betänkande slår fast att vi i Sverige ska anta målet att ha bredband i världsklass och att alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Målet ska i första hand uppnås genom väl fungerande marknader.
Många företags kontakter med kunder, leverantörer och myndigheter förutsätter i dag bredbandskapacitet. Den kontinuerliga utvecklingen av tjänster kräver successivt högre överföringskapacitet för att företagen ska kunna fortsätta utvecklas. Det gäller på landsbygden likaväl som i storstäderna. Även hushållens behov och efterfrågan på bredbandslösningar växer successivt. Hälso- och sjukvården är en annan aktör som blir alltmer beroende av snabba och stabila bredbandskommunikationer.
För att våra landsbygder fortsatt ska kunna utvecklas som attraktiva boendemiljöer behöver tillgången till bredband med hög kapacitet spridas till betydligt större delar av landet än i dag. Det finns fortfarande områden som helt saknar tillgång till bredband eller som har låg kapacitet eller låg kvalitet.
Det trådlösa bredbandet kommer särskilt till användning i glesbygder med få invånare. Därför har regeringen med denna proposition skapat en ny frekvenspolitik som säkerställer möjligheten att utnyttja radiospektrum effektivt i framtiden. Flera operatörer planerar eller genomför investeringar i utbyggnad av fibernät och fjärde generationens mobilnät.
Den före detta monopolisten Telia Sonera har tidigare haft skyldighet att upplåta sitt kopparnät åt övriga operatörer på den svenska marknaden. Det beslut som Post- och telestyrelsen nyligen fattade innebär en skyldighet för Telia Sonera att upplåta sitt nät så att andra operatörer ska kunna erbjuda bredbandstjänster till konsumenter genom att köpa tillträde till Telia Soneras accessnät, oavsett om det består av koppar eller fiber. Operatörerna kan därmed köpa tjänster av Telia eller sätta in sin egen utrustning i telestationerna.
Tillträdet innebär en större flexibilitet och en ökad trygghet för de aktörer som vill investera och ge svenska konsumenter bra bredbandstjänster och många operatörer att välja mellan - det sistnämnda är inte minst viktigt. EU-kommissionen har dessutom uppmanat Post- och telestyrelsen att inkludera Telia Soneras kanalisation, det vill säga tomrören där fiberkablarna kan dras.
Herr talman! I går hade jag förmånen att få arrangera ett seminarium i riksdagen med föreningen Surfa Lugnt, med dess ordförande Kristina Axén Olin. Föreningen arbetar för att unga och vuxna ska prata med varandra om vad som händer på nätet.
För drygt två år sedan tog vår socialminister Göran Hägglund initiativ till en överläggning med IT- och telekombranschen för att öka tryggheten för ungdomars vardag på nätet. Efter de mötena har också Surfa Lugnt ändrat inriktning något till att koncentrera sig på ungas nätvanor och hjälpa föräldrar och andra vuxna att förstå dem bättre.
De flesta ungdomar är medvetna om och har strategier för att hantera obehagliga situationer som uppstår på Internet, men trots kunskap och försiktighet händer det att unga råkar ut för mobbning och trakasserier på nätet.
Vi nåddes alla för några veckor sedan av de förfärliga händelserna i Bjästa utanför Örnsköldsvik, där en elev via Facebook utsattes för förtal, nätmobbning och direkta hot som innebar att hon tvingades flytta från orten samtidigt som vuxenvärlden tittade bort. Det är fullständigt oacceptabelt. Och nu senast i Gävle har en lärare hängts ut av eleverna och attackerats via Internet.
Uppenbarligen saknar många gymnasieskolor riktlinjer för hur nätmobbning ska bekämpas. Det är dags att införa nolltolerans mot hot, våld och trakasserier i skolan, där lärarna ska agera direkt mot varje förekomst av mobbning. Naturligtvis ska nolltoleransen inte bara gälla nätmobbning utan all mobbning över huvud taget, oavsett om den sker i skolans lokaler eller på nätet.
Bilden av en oinformerad och oförstående vuxengeneration växer fram. Föräldrar och skolpersonal har för lite kunskap om hur nätet fungerar som mötesplats. Barn och ungdomar upplever ofta att vuxna inte har kunskaper om deras nätvanor, och den bilden bekräftas av flera experter. Detta kan leda till att unga inte vänder sig till vuxna om de stöter på problem som är Internetrelaterade.
Föreningen Surfa Lugnt, som består av parter från både myndigheter, näringslivet och den ideella sektorn, gör mycket viktiga insatser på detta område.
Herr talman! För oss kristdemokrater är det viktigt att IT inte bara handlar om teknik utan också att det är ett verktyg som förenklar vardagen och gör livet bättre på olika sätt. Med den proposition som vi nu behandlar tar vi ytterligare ett viktigt steg framåt. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.