Herr talman! Sverige ska ha bredband i världsklass, och alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Målet ska i första hand uppnås genom väl fungerande marknader. Detta är något som oppositionen ondgör sig över, och man skriver i sin reservation att regeringen inte lämnar egentliga besked om hur det höga målet ska nås. Därför föreslår man avslag på förslaget till mål.
Jag vill ta några exempel på vad regeringen har gjort. I november 2009 presenterade man en bredbandsstrategi för Sverige som säger, som en del har sagt tidigare i kammaren här, att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband av minst 100 megabit år 2020. 40 procent bör dessutom ha tillgång till bredband med denna hastighet redan år 2015. Utöver dessa två mål ska man ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.
Samtidigt har regeringen givit följande uppdrag till PTS. Detta är bara några exempel. PTS, som är vår myndighet på området, ska i samråd med relevanta myndigheter utreda och ge förslag på hur tillgång till bredband kan säkerställas. PTS ska följa bredbandsutbyggnaden i Sverige och rapportera resultatet till regeringen. Efter samråd med relevanta myndigheter ska man ta fram förslag på hur utvecklingen mot målen i bredbandsstrategin ska följas upp. Man ska beskriva goda exempel på regionala och lokala initiativ, vilket efterfrågades tidigare under denna debatt, och på privat-offentlig samverkan som främjar utbyggnad av bredband och föreslå hur sådana initiativ kan främjas.
PTS ska inom ramen för ordinarie verksamhet bistå de myndigheter som har i uppdrag att hantera stöd för utbyggnad av bredband.
Man har inrättat ett bredbandsforum, som vi hörde för en stund sedan, som ska vara mötesplats för dialog och samverkan mellan regering, myndigheter, organisationer och företag som verkar på den svenska bredbandsmarknaden och andra som är intresserade. Man ska identifiera hinder för utbyggnad av bredband och i samverkan undanröja dessa. Det handlar om bredbandstillgång för hushåll och företag.
Regeringen har dessutom beslutat om en proposition om en enklare plan- och bygglag, som också kommer att hjälpa oss i det här. Man har gett Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser i uppdrag att göra en kartläggning av IT-användning och av behovet av accesskapacitet hos småföretag i olika branscher och i olika typer av landsbygd som underlag för kommande åtgärder.
Man har gett Kungliga Tekniska högskolan i uppdrag att utarbeta förslag till handlingsprogram för att stimulera småföretagens IT-användning och har för avsikt att utvärdera bredbandsstrategin år 2012.
Herr talman! Det kallar jag att ha en rad åtgärder för att peka ut en tydlig inriktning.
Jag beklagar att en del från oppositionens sida tidigare här i debatten vill låsa in sig i gammal teknik. Jag ser fram emot att de här sakerna kommer att stödja oss när det gäller att få en bättre bredbandstillgänglighet framöver.
Herr talman! Jag vill säga några ord om IT och miljön. I reservation 5 skriver oppositionen att IT-produkterna själva från tillverkning till skrotning står för 2 procent av världens energiförbrukning. Oppositionen beklagar sig över att det inte finns någon strategi för att minska IT-sektorns miljöpåverkan. Det är rätt intressant när Lage Rahm faktiskt sedan står och hyllar regeringen för en del av dessa insatser. Jag hörde att han stöder det som regeringen står för, om än han tycker att det ska vara lite mer, om jag uppfattade det rätt. Även Peter Pedersen underströk detta. Det kanske behövs mer. Jag hörde inte att s sade särskilt mycket om miljön inom IT.
Det finns två saker som är viktiga att konstatera. Det ena handlar om att få en grön IT-sektor. Det andra handlar om hur man ska använda IT för att främja en hållbar tillväxt för framtiden. Medan det förra handlar om att effektivisera datorer och deras tillverkning och senare utfasning från ax till limpa handlar det senare om hur IT kan vara ett hjälpmedel för att effektivisera andra samhällsdelar, exempelvis transporter och möten, inom såväl offentlig förvaltning som samhället i övrigt.
När det gäller det förstnämnda måste man för att få en grön IT-sektor enas om gemensamma metoder, ha mätverktyg för att generera data om energiprestanda och ställa upp mål som är realistiska och mäta framsteg. Det understryks också att arbetet bör beakta hela livscykeln och dess sammanhängande miljöpåverkan.
Vi har sett många märkningar på IT-produkter och även på annat - Svanen, Energy Star, TCO med flera - som med olika mål arbetar för förbättrad miljö, ergonomi och dylikt. Det finns en hel del att göra. En del kan vara krav. En del kan vara frivilliga åtaganden. Om det finns frivillighet i det innebär det att branschen lättare kan koncentrera sig på de delar där det med dagens och den nära morgondagens teknik går att åstadkomma skillnad. Det innebär också att miljöprestanda på IT-utrustning kan komma att vara en konkurrensfördel vid försäljning av produkterna. Se bara på de lyckade resultaten av TCO-märkningen av datorskärmar!
När det gäller den andra aspekten, herr talman, kan IT användas för att minska miljöpåverkan. Det kan effektivisera inte bara arbetet utan också energianvändning, påverka resepolicyer etcetera. Precis detta har regeringen antagit en förordning om under förra året. Det handlar om hur de statliga myndigheterna ska miljöanpassa sina verksamheter.
Man har särskilt understrukit vikten av att staten utgör ett gott exempel inom området IT och miljö när man lämnar uppdraget att Naturvårdsverket att utarbeta förslag till handlingsplaner för IT och miljö för offentlig sektor, som också redovisades tidigare i år. Man betonar gemensamhet i planer och anskaffning av utbildning av personal etcetera. Man ska också se över tillgången till lämplig teknik för virtuella möten.
Genom ny teknik där det offentliga många gånger kan gå i framkant ökar påverkan på samhället i övrigt. Möjligheten att arbeta på distans ökar, vilket minskar resandet och gör att människor kan arbeta där de bor i stället för att bo där de arbetar.
IT kan vara ett verktyg för effektiva och klimatsmarta transportlösningar. ITS, intelligenta transportsystem, erbjuder stora möjligheter för att minska belastningar på miljön. En del av oss här var på ITS-mässan i Älvsjö i höstas och förundrades över den kommande tekniken för både säkerhet, miljö och effektivitet inom transportsektorn.
Även inom EU pågår arbete. Den svenska regeringen tog under ordförandeskapet flera initiativ. EU-kommissionen påpekade i ett meddelande under förra året vikten av ökad energieffektivisering för att nå EU:s mål om koldioxidutsläpp och energieffektivisering senast 2020. Kommissionen understryker informations- och kommunikationsteknikens potential för stora besparingar i hela ekonomin. Man har också presenterat förslag på åtgärder.
Inför ordförandeskapet gjorde regeringen en studie för att identifiera de viktigaste IT-politiska frågorna för gemenskapen fram till 2015. En av slutsatserna är att klimatförändringarna är den viktigaste utmaningen i vår tid. Det framhålls att IKT genom sin förmåga att bidra till minskade koldioxidutsläpp har en ledande roll i kampen mot klimatförändringar. Rapporten var en av grunderna till de toppmötesdiskussioner som ordnades i Visby i november förra året där man diskuterade vad som skulle stå högst på den IT-politiska agendan fram till 2015.
Herr talman! I ordförandeskapets slutsatser fastslås att EU snabbt måste uppfylla miljömålen genom handlingsplaner för grönare lösningar på IT-området.
Detta har regeringen varit med och bidragit till, så nog händer det saker även inom detta område. Jag är glad att se att vi har en regering som aktivt arbetar med frågorna, och ser fram emot resultaten framöver.
(Applåder)