Fru talman! Låt mig först och främst yrka bifall till reservation nummer 3.
Utbildningsutskottet debatterar i dag frågan om möjligheten att införa betyg från årskurs 4. Det bör inledningsvis sägas att förslaget mer precist avser möjlighet till betyg från årskurs 4 i grundskolan, särskolan och sameskolan och från årskurs 5 i specialskolan. Beslut om att införa betyg ska även gälla efterföljande årskurs.
Det finns nog få saker inom skolans område som genom åren skapat så stor debatt som just betyg. Det har handlat om betygskriterierna. Det har handlat om benämningen av betygen och om antalet betygssteg. Det har också handlat om betygens vara eller icke vara.
Från Sverigedemokraternas sida är budskapet tydligt: Betyg är bra och ska vara en naturlig och integrerad del av den svenska skolan. Betyg bidrar till ökad kunskaps- och kvalitetsnivå i skolan. Betyg ökar också möjligheterna att tidigt upptäcka barn som är i behov av stödinsatser. Och betyg ger elever och föräldrar mycket tydligare signaler om kunskapsutvecklingen än andra typer av återkopplingar.
Just därför är det bra om betyg införs så tidigt som möjligt. Årskurs 4 är också en rimlig tidpunkt att införa betyg. Det är första året på ett nytt stadium, mellanstadiet, och eleverna arbetar mot kunskapsmålen i årskurs 6. På så vis kan kunskapsprogressionen följas tydligt av såväl elever och föräldrar som lärare.
Den utvärdering som Skolverket har gjort av införandet av betyg i årskurs 6 - den genomfördes 2012, om jag inte minns fel - ger också starkt stöd för tidigare betyg. Enligt Skolverket påverkas elevernas motivation positivt av tidigare betyg i skolan. Enligt utvärderingen anser drygt hälften av lärarna att elevernas motivation höjts på grund av betygen. Hos eleverna är siffran betydligt högre. Så många som åtta av tio elever säger att de arbetar hårdare när de får betyg, något som också bekräftas av vårdnadshavarna. Skolverkets utvärdering visar också att införandet av tidigare betyg har lett till ett ökat fokus på elevernas kunskapsutveckling. Allt detta tyder på att införandet av tidigare betyg kan bidra till bättre resultat i den svenska skolan. Vi tycker att det är jättebra.
Det är inte så att svensk skola i dag har stora problem med alltför höga studieresultat, snarare tvärtom. Internationella studier, såsom Timms, visar att Sverige har svårt att hävda sig på avancerade nivåer. Genom att tydliggöra och synliggöra kunskapskraven från ett tidigt stadium kan vi höja motivationen att studera och därmed få bättre kunskapsprogression, även på högre kunskapsnivåer.
Frågan är om regeringen, nu när man lägger fram förslag om betyg i årskurs 4, har landat rätt. Regeringen har valt en modell som innebär att det blir frivilligt att införa betyg från årskurs 4 och att det är rektorn vid varje enskild skolenhet som ska besluta om betyg ska ges. Innan beslut tas ska lärarna vid skolenheten få yttra sig. Detta innebär att det kan bli nya beslut om skolan får en ny rektor.
Det kommer alltså att bli stora skillnader, inte bara i olika delar av landet utan även mellan olika skolor i en och samma kommun. Vi menar att detta är mycket olyckligt, och vi ser det som ett tecken på den ambivalenta syn på betyg som präglar regeringen i allmänhet och socialdemokratin i synnerhet. Att Socialdemokraterna nu lyckats få med det före detta skolpartiet Liberalerna på denna väg är mycket tråkigt.
Regeringen har under hela denna mandatperiod talat om vikten av likvärdighet i skolan. Nu bestämmer den sig för att införa tidigare betyg på ett sätt som kommer att bidra till att likvärdigheten minskar snarare än stärks. Högpresterande elever med motiverade och engagerade föräldrar med högre utbildning kommer i större utsträckning att se tidigare betyg som ett viktigt kriterium vid skolvalet. Det är inte svårt att anta att det främst är fristående skolor som kommer att se den här möjligheten som ett gyllene tillfälle att stärka sina kunskapsfokuserade profiler. Risken är stor att det är just skolor i utsatta områden med högre andel obehöriga lärare som inte kommer att införa tidigare betyg. På så vis förstärker regeringens förslag den bristande likvärdighet som den i andra sammanhang lyfter fram som problematisk. Vi tycker att detta är mycket olyckligt.
Sverigedemokraterna vill att betyg ska införas från årskurs 4 i grundskolan, särskolan och sameskolan och från årskurs 5 i specialskolan, obligatoriskt och på alla skolor i hela landet. Regering och riksdag ska inte få huka sig och flytta över ansvaret till enskilda rektorer. Vi ska agera precis som vi gjorde när vi införde betyg från årskurs 6 - betyg för alla och överallt. Allt annat är ett spel för gallerierna för att försöka dölja att man egentligen inte vill ha tidigare betyg över huvud taget. Då är det bättre att stå upp för den policyn.
Regeringens förslag liknar mer en tandlös kompromiss inom januariavtalet än en insikt om betydelsen av tidigare betyg. Just därför har vi valt att reservera oss mot förslaget till förmån för obligatoriska betyg från årskurs 4.
Fru talman! Vår reservation innehåller även ett yrkande om att betyg i samhälls- och naturorienterande ämnen ska ges i varje enskilt ämne från årskurs 4. Detta yrkande ligger i linje med vår nuvarande inställning till förekomsten av sammanfattande betyg. Om betyg ges i varje enskilt ämne blir det tydligare fokus på det specifika ämnet, i stället för att det som i dag klumpas ihop med andra. Vi menar att detta skulle gynna kunskapsprogressionen och att det också skulle bli tydligare för eleverna vad som förväntas i varje ingående ämne inom samhälls- och naturorientering.
I detta anförande instämde Michael Rubbestad (SD).