Fru talman! I dag diskuterar vi betyg från årskurs 4. Jag kan inleda med att säga att det inte är en fråga som vi i Centerpartiet har drivit, fru talman. Det som vi däremot har drivit är att det är avgörande att lärarna involveras i beslutet. Vi har också sagt att det är avgörande att huvudmannen involveras i beslutet och att rektorn inte fattar beslutet själv. Varför är detta så avgörande? Jo, därför att det är en fråga som utan tvekan kommer att leda till att de skolor som inför betyg från årskurs 4 kommer att behöva lägga resurser på att införa det och kommer att behöva lägga lärares tid på att utvärdera eleverna och skriva om betygen, detta i ett skolsystem där vi ser att resurserna är väldigt tajta. Detta tror jag att vi alla vet. Då kan man diskutera om det allra bästa är att lägga resurserna på just denna bit. Därför är det viktigt att man inkluderar lärarna, som står för arbetet, och att man också inkluderar huvudmannen, som i slutändan ska fördela resurserna bland sina skolor.
Till sakfrågan: Ger betyg en bättre skola? Det får vi hoppas, när man nu vill införa det i Sveriges alla skolor. Det enda vi kan säga med säkerhet är att vi inte vet det. Det som vi vet med säkerhet är att det kommer att ta mer tid från lärarna, och i stället för att ge bättre stöd till de elever som behöver det mest riskerar det att leda till mindre stöd till de eleverna. Det är en utmaning.
Fru talman! Vi kan konstatera att lärarna överlag är skeptiska. Det riskerar att öka deras arbetsbörda. Vi ser att forskarna inte ser att det finns vetenskapligt stöd för att det ger bättre studieresultat. Vi ser också att elevorganisationerna är emot precis som huvudparten av remissinstanserna, både fackliga organisationer och vetenskapliga institutioner.
Vad vi dock vet och är helt säkra på, och som alla är överens om, är att stöd till de elever som har det svårast måste in tidigt. Man kan säga att det är tanken bakom att införa betyg från årskurs 4, att betygen kanske kan visa att det finns vissa elever som behöver ett bättre stöd tidigare.
Vad vi dock har fått veta från fackliga organisationer och forskningen är att lärarna redan vet detta och därför borde kunna sätta in stöd. Sedan är frågan om detta tidiga stöd kommer att införas oftare om eleverna får betyg vid lägre ålder. Det är det som är den stora frågan. Då kan vi konstatera att lärarna enligt forskningen överlag vet vilka elever som har det svårt oavsett. Men samtidigt, som vi också har hört här, kan motivationen öka när man får betyg.
Vi hoppas därför i ärlighetens namn på en positiv effekt. Men vi tycker att det är viktigt att vara ärlig med att detta är ett politiskt önskemål som vi har accepterat mer än att det är ett vetenskapligt underbyggt förslag som vi har drivit. Det viktiga för Centerpartiet i detta sammanhang är att arbeta för att sätta in tidigt stöd och att inte lägga mer arbetstid på att få veta om det behövs.
Nu ger vi skolorna detta verktyg som en möjlighet, inte som ett måste. Det vetenskapliga stödet för att kräva det, för att tvinga igenom det och för att säga att alla måste få detta, är inte starkt nog. Då är det inte Centerpartiets politik att tvinga på skolorna pedagogiska metoder.
Jag tror också att vi alla vet att betygen inte är ett fullvärdigt svar på människors kompetens. En viktig reform som håller på att ske på betygsområdet är den betygsutredning som helt håller på att förändra förutsättningarna och som gör att vi faktiskt ska ha kompensatoriska betyg, så att vi i större omfattning ser hela människan vid de tillfällen som betyg faktiskt ges. Det är en reform som vi ser mer fram emot och arbetar hårdare för, så att våra elever bedöms mer likvärdigt. Därför bör alla betyg i detta sammanhang vara kompensatoriska, så att alla betyg ges på lika villkor.
Fru talman! Man kan säga att det egentligen är dags att ta nya och mer framåtsyftande diskussioner om hur elevers, och inte minst skolors, prestationer ska värderas, utvärderas och i vissa fall kanske mätas.
Hur mäter vi i dag? Vi använder en mycket tidskrävande och mycket analog metod som innebär att varje lärare ska skriva ned ett betyg för varje elev. Det kommer kanske andra sätt i den digitala tidsåldern som skulle innebära mindre resurskrävande insatser för att faktiskt ta reda på elevernas kunskapsutveckling. Det är denna typ av diskussioner som vi borde ha. Hur ser vi till att faktiskt få reda på vilka elever det är som inte klarar sig? Hur kan vi ge dem stöd tidigare? När följer de inte längre den linje som de borde följa för att nå sina mål? I slutändan är det ju detta som är hela grejen. Hur ser vi till, fru talman, att varenda elev når sin fulla potential? Då tror vi att det finns bättre sätt att göra det än att ge betyg från årskurs 4.
Samtidigt ansåg vi att det bästa sättet att styra landet vid detta tillfälle var att gå med i januariavtalet. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.
(Applåder)