Fru talman! Bland de studier som det har refererats mest till under de senaste tio åren finns 2010 års studie från IFAU. Den åtföljdes fyra år senare av en studie från forskare i Göteborg, och de råkade tycka olika.
Problemet generellt sett är att det inte har bedrivits någon djupgående betygsforskning i Sverige under många år, och precis som i forskarvärlden och bland lärarfacken - liksom här i kammaren - tycker man olika och drar lite olika slutsatser. Jag hör ju hur man tolkar Skolverkets utvärdering olika beroende på vilken partinål man har, fru talman.
Det handlar absolut inte om något gammalt material från 1930-talet. Det är faktiskt så att Lärarnas Riksförbund i sitt yttrande säger att man inte har något principiellt emot tidigare betyg i skolan, eller i årskurs 4, utan att man har kritik mot att detta ska ligga på rektorn. Man tycker att det i så fall borde ligga på huvudmannen och att det borde gälla i hela landet. Det är egentligen min åsikt också, men även jag har fått ge och ta i en förhandling med regeringspartierna.
Det viktigaste för mig är att vi går i en riktning där vi kan införa tidigare utvärderingar så att elever får en återkoppling. När man till exempel frågar elever i Finland, som har tidigare betyg, om betyg säger de att de därigenom vet var de ligger och kan förbättra sig till nästa gång samt att de kan kommunicera till vårdnadshavare vilket stöd de har.
Det är klart att detta är en del av denna reform, men glöm inte de andra delarna: lärarutbildningen, studiero och trygghet samt ett tydligt pedagogiskt ledarskap.
Jag avslutar, fru talman, med att säga att det inte spelar någon roll vilka argument som tas upp här av Vänsterpartiet, för Vänsterpartiet är i grunden emot betyg i grundskolan.