Herr talman! Jag ska inte gå in i den här debatten i detalj, men eftersom jag tillhör undertecknarna till den artikel som skolministern refererar till skulle jag bara vilja kommentera och klargöra inställningarna. Vi fick faktiskt frågor om det.
När vi röstade i riksdagen om etableringsfrihet för friskolor gjorde vi det bland annat av det skälet att det blev en tydligare koppling till skollag och läroplan. Det är alltså fullt möjligt för en kommunal huvudman och för en kommunal skolnämnd i dag att säga nej om det är uppenbart att den nya friskolan inte arbetar i enlighet med läroplan och skollag och inte heller står öppen för alla.
Min bestämda uppfattning är att all undervisning ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är också Folkpartiets uppfattning. Vi vill och tycker fortfarande, och deklarerade det i DN Debatt, att vi vill arbeta för tydligare regler som gör att grundande av en skola ska kunna stoppas i förväg om värderingarna inte stämmer med våra allmänna värderingar om demokrati och jämställdhet och om det gäller grundande av en skola där man inte tänker skilja på tro och vetande. Däremot är vi öppna för, och har alltid varit öppna för, att man ska kunna jämka timplanen i vissa ämnen, även i religion, att man ska kunna erbjuda frivilliga morgonböner och så vidare. Folkpartiets linje är alltså klar.
Ana Maria Narti har talat om den ateistiska intoleransen, och jag säger att vår inställning är klar. Skolor som bygger på en värdering att man ensidigt ska undervisa i en viss trosuppfattning eller världsuppfattning behöver vi tydligare regler för än i dag för att kunna stoppa dem i förväg. Det var det vi uttryckte i artikeln. Däremot har vi aldrig sagt att vi vill ha ett definitivt stopp för konfessionella friskolor.
Men reglerna behöver bli bättre, det instämmer jag i.