Fru talman! Åhörare, lyssnare, ledamöter! Vänsterpartiet vill se en rättvis och jämlik värld där alla människor har samma möjligheter och samma frihet att leva det liv de vill. Utvecklingspolitiken är ett viktigt medel för att nå detta samhälle, och biståndet är en del av detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Vår värld präglas i dag av djupa orättvisor. Klyftorna är stora mellan fattiga och rika länder, mellan fattiga och rika människor och mellan kvinnor och män. Världens åtta rikaste människor äger lika mycket som den fattigaste halvan av jordens befolkning. Över 650 miljoner människor saknar i dag tillgång till rent vatten. Var 19:e sekund dör en kvinna till följd av komplikationer vid en graviditet. Av dessa dödsfall sker 99 procent i fattiga länder.
Världen skulle kunna se annorlunda ut. Det finns tillräckligt med resurser för att utrota fattigdomen och ge människor ett värdigt liv. Vänsterpartiet menar att utveckling och fattigdomsbekämpning kräver åtgärder på en rad områden: skuldavskrivningar, en klimatpolitik där de rika länderna och de multinationella företagen tar sitt ansvar, ett stärkt regelverk för vapenhandel, tydligare globala regler för utländska investeringar, rättvisa handelsregler samt en effektiv biståndspolitik som följer biståndets principer.
I grunden anser vi att det krävs en ny ekonomisk världsordning med en tydlig omfördelning av makt och resurser från rika länder och rika människor till fattiga länder och fattiga människor. Det samlade globala biståndet uppgår till omkring 125 miljarder dollar per år, men för varje biståndskrona som går från den rika världen till den fattiga går över 9 kronor i motsatt riktning i form av skatte- och kapitalflykt. Därför är det extra viktigt att värna biståndet och inte låta de i sammanhanget små beloppen gå till sådant som bör finansieras på annat sätt eller som redan har tillräcklig finansiering.
Fru talman! Vi i Vänsterpartiet är stolta över att ha varit med och förhandlat fram den största svenska biståndsbudgeten någonsin, en budget som innehåller viktiga satsningar för att stärka det fredsbyggande arbetet, jämställdhet, SRHR, mänskliga rättigheter, ytterligare utbyggnad av förnybar energi och en bättre miljö.
Samtidigt ser vi att mycket behöver göras för att utveckla och stärka det svenska biståndet. Regeringen gjorde 2016 en nystart av politiken för global utveckling, PGU. Man kopplade samman PGU med Agenda 2030 och tydliggjorde ytterligare behovet av samstämmighet inom utvecklingspolitiken. 14 år efter att PGU först antogs är det dock uppenbart att svensk utvecklingspolitik fortfarande inte är samstämmig. De stora målkonflikterna och hindren för en kraftfull utvecklingspolitik kvarstår. Här finns vapenexporten, EU:s jordbrukspolitik och skatteflykten som några av de klarast lysande exemplen.
Den svenska utvecklingspolitiken ska utgå från två perspektiv, nämligen fattiga människors perspektiv på utveckling och ett rättighetsperspektiv. För att nå framgång på dessa områden behövs ett tydligt könsperspektiv, något Vänsterpartiet har krävt länge. Det är därför välkommet att regeringen har infört jämställdhet som ett av tre tematiska perspektiv i policyramverket. Jämställdhetsperspektivet måste också omsättas i praktiken genom hela den svenska utvecklingspolitiken.
Fru talman! Trots att det råder bred enighet om att jämställdhetsfrågor är centrala både för utvecklingen i stort och i svenskt utvecklingssamarbete saknas tydliga siffror på hur stor andel av det svenska biståndet som går till flickor och kvinnor respektive pojkar och män. Vänsterpartiet menar att Sverige i en värld där kvinnor systematiskt diskrimineras och åsidosätts bör ha som mål att avsätta hälften av biståndet eller mer till flickor och kvinnor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Att få bestämma över sin egen kropp och uttrycka sin egen sexualitet är en grundläggande mänsklig rättighet, men det är en rättighet som kränks och inskränks i många länder som Sverige bedriver utvecklingssamarbete med.
Bristande tillgång till preventivmedel och sexualupplysning, bristande mödravård och starka begränsningar i aborträtten är centrala hinder för utveckling och fattigdomsbekämpning. Alltför många givare saknar viljan eller modet att engagera sig i dessa kontroversiella frågor. Samtidigt ser vi hur de krafter som motarbetar aborträtten är aktiva i många fattiga länder och flyttar fram sina positioner. Ett tydligt exempel är president Trumps beslut om att återinföra Mexico City Policy, som hindrar USA från att finansiera organisationer som arbetar för aborträtten.
RFSU har i flera rapporter granskat hur stor andel av det svenska biståndet som går till SRHR. Våren 2016 presenterade de sin tredje rapport, som visar att stödet under åren 2006-2010 motsvarade drygt 6 procent av den svenska biståndsbudgeten. Nuvarande regeringen har själv uppgett att 8 procent av den svenska biståndsbudgeten för 2018 nu går till SRHR.
SRHR måste prioriteras högre i vårt utvecklingssamarbete. Av den anledningen har Vänsterpartiet under flera år drivit att minst 10 procent av biståndsbudgeten ska öronmärkas för SRHR.
Fru talman! En stor del av den västsahariska befolkningen lever sedan årtionden under mycket knappa förhållanden i flyktingläger i Algeriet. Situationen i lägren blir allt svårare, med stor brist på vatten och näringsriktig kost, på grund av ett minskat bistånd från flera bidragsgivare runt om i världen.
Biståndet till de västsahariska flyktinglägren måste också differentieras. Nutritionssituationen är dålig enligt internationell standard. Sidas bistånd ligger kvar på ungefär samma nivå, men en stor del kanaliseras via strategiska partner, däribland flera FN-organ. Det är ett beslut som kan ifrågasättas då man i lägren inte har sett några tecken på att FN har ökat sitt engagemang. Distributionen av den viktiga makrillen som tidigare gjordes av den svenska organisationen Praktisk Solidaritet har helt upphört. Det är bra att regeringen ser allvarligt på situationen, och jag hoppas därför att man kommer att vidta åtgärder.
Fru talman! I år, 2017, befinner sig över 65 miljoner människor på flykt runt om i världen, enligt FN:s flyktingorganisation UNHCR. FN uppskattar att över 128 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd, vilket är den högsta siffran någonsin. Utvecklingspolitiken har en viktig roll i att bekämpa migrationens orsaker, såsom fattigdom, förföljelse, krig, förtryck och miljöförstöring. Men utvecklingspolitiken och biståndsinsatserna får aldrig användas för att förhindra människor att fly eller att ta sig till Europa.
Den 7 juni 2016 presenterade EU-kommissionen sitt meddelande New Migration Partnership Framework. Det är en tydlig signal om det skifte av EU:s utvecklingspolitik som anades sommaren och hösten 2015, i riktning mot att använda bistånd för att stoppa migration.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Några av de mer uppmärksammade exemplen på hur EU har använt bistånd för att stoppa migration finns i Turkiet, Afghanistan och Libyen. När EU våren 2016 slöt avtal med Turkiet om att stoppa människor från att ta sig till kontinenten var det med ekonomiska löften till stor finansierade genom bistånd. När Afghanistan tecknade ett återtagandeavtal med EU hösten 2016 var det efter hot om att EU skulle dra tillbaka biståndet ur landet. Sommaren 2017 utökade EU stödet till Libyens kustbevakning med 46 miljoner euro. Det är pengar som förmedlades från en av EU:s biståndsfonder.
Amnesty, Human Rights Watch och FN har sedan en tid tillbaka rapporterat om kränkningar och grova övergrepp utförda av miliser i Libyen samt den libyska kustbevakningen. Nyligen kom ytterligare kraftig kritik mot EU:s samarbete med Libyen från FN:s männniskorättschef Zeid Raad al-Hussein. Han menar att EU:s arbete för att stoppa människor på flykt är inhumant. Han sa bland annat att det lidande som migranter som hålls fängslade i Libyen tvingas utstå är en skandal för mänsklighetens samvete.
EU har ett tydligt ansvar för det som nu händer i Libyen. Att bistånd som ska bidra till utveckling och hjälpa de mest utsatta används till att stödja övergrepp på människor på flykt är fullkomligt oacceptabelt. Detta måste stoppas.
Jag står naturligtvis bakom samtliga av Vänsterpartiets yrkanden, men jag väljer att yrka bifall till reservation 15.