Fru talman! Debatten ska i och för sig inte gälla
medling, men rent allmänt skulle jag nog våga påstå
att om man vet vilka visioner man har brukar det inte
vara så svårt att också få dessa genomförda i verklig-
heten, inom ramen för det system vi har. Ska vi tala
om medling, är vi inte precis de första i världen, inte
ens det första landet med den typ av rättssystem som
vi har, som har diskuterat den här frågan. Det finns
modeller. Kan andra så kan vi. Det är fråga om att
bestämma sig för vad man vill och sedan se till att
göra ett gediget arbete, men det ska inte behöva ta så
lång tid.
Jag beklagar att justitieministern hade missupp-
fattat innehållet i min interpellation. Bakgrunden
finns i vår partimotion, där exakt samma tanke förs
fram. Det är den jag bygger på. Jag inbillade mig att
det var rätt väl känt på departementet vilka förslag
som läggs i partimotionerna från de olika partierna.
Även här, för att gå tillbaka till frågan om det är
lätt eller svårt, menar jag att det borde vara väldigt
lätt att ställa sig bakom tanken att den kvinna som
själv har anmält, eller när någon annan har anmält, att
hon utsatts för övergrepp direkt ska erbjudas en stöd-
person. Ser vi på ändringen och nyheten i social-
tjänstlagen är det fråga om att man från socialtjäns-
tens sida bör verka för att kvinnorna får stöd och
hjälp för att förändra sin situation. Det är alltså inte
riktigt bara den begränsningen som vi avser med vårt
förslag.