Fru talman! Vad jag försökte säga var att detta är
ett klassiskt exempel på hur man kan skruva upp
någonting som inte har inträffat, ge det orimliga pro-
portioner och sedan ta avstånd från det som inte har
inträffat.
Margit Gennser sade i sitt förra inlägg att arbets-
givare som själva upptäcker, om det nu handlar om
mobiltelefonsamtal, att det rör sig om oerhört stora
belopp reagerar. Det tror jag också att arbetsgivare
gör i sådana lägen. På samma sätt är det naturligtvis
med skattemyndigheterna: Handlar det om speciella
företag som visar sig ha oerhört stora kostnader för
detta vid en revision ingår det i skattemyndigheternas
uppgift att fullfölja det uppdrag man har.
Det här är verkligen att göra en höna av en fjäder.
Man har på ett utomordentligt sätt lyckats missförstå
regelverk, kontrollverksamhet och allt annat och göra
detta till en mycket större historia än vad det är. Där-
för tycker jag att vi kan lägga den här historien till
samlingen misslyckade informationshistorier som inte
har inträffat.