Fru talman! Det finns stora problem och små pro-
blem. Det finns också upplevda problem och konstru-
erade problem. Jag tror att jag sällan med sådan för-
våning har sett hur enskilda tidningar och journalister,
och tyvärr en och annan riksdagsledamot, så fullstän-
digt har tappat koncepterna i den här typen av diskus-
sion.
Det är väl ganska rimligt att Riksskatteverket föl-
jer den lagstiftning vi har när det gäller skatterättsliga
förmåner. Jag tror inte att vare sig riksdagen eller
regeringen har anledning att i detalj gå in och säga:
Just det där är okej och det där är inte okej, det där
samtalet är bra men det där är inte bra osv. Det tycks
vara på ungefär den nivån både enskilda ledamöter
och journalister vill utöva sin politiska kontroll eller
styrning.
Jag håller gärna med informationschefen vid
Riksskatteverket, som när han hade tappat tålamodet
efter den rätt besinningslösa diskussionen för några
veckor sedan skrev i en replik: "Ska man skratta eller
gråta? Jag väljer skrattet. Dikten överträffar verklig-
heten ibland. Ofta är verkligheten inte lika kul."
Vad det handlar om är helt enkelt att ett antal tid-
ningar och andra har förstorat och skruvat upp en
verklighet som inte ens finns. Det drivs inga särskilda
kampanjer från Riksskatteverket. Det görs inga räder
från Riksskatteverket, såsom det har framställts i
medierna. Det är en fullkomligt normal kontrollverk-
samhet som riksdagen utövar.
Vi har varken från regering eller från riksdag sagt
att det ska skrivas ut några särskilda frizoner när det
gäller förmåner i det här sammanhanget. När Riks-
skatteverket gör företagsgenomgångar - det kan gälla
exempelvis stora mobiltelefonoperatörer - gör man
naturligtvis på vanligt sätt en genomgång av alla de
områden som kan tänkas vara föremål för förmånsbe-
skattning.
Jag kan inte erinra mig att något som varit mer
tidningsanka än detta har varit föremål för diskussion.
Denna diskussion borde ha varit nedlagd för länge
sedan.