Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret.
Vi är överens på en rad punkter. Skattelagstiftningen
föreskriver att förmåner som arbetsgivaren tillhanda-
håller normalt ska beskattas hos den anställde om det
är privata förmåner. Principen verkar glasklar, men
problemet är egentligen vad som är en beskattnings-
bar förmån. Den springande punkten är bl.a. hur
gränsen sätts vid användning av vara eller tjänst som
har ett klart samband med arbetet.
Det är ingen ny problematik. Problemen finns och
hänger ytterst samman med olika krav i olika arbeten.
Arbetsuppgifter med förhållandevis oreglerad arbets-
tid kräver mer av service för den enskilde och möj-
ligheter till kontakt med jobbet, hemmet och dagis
ifall man är försenad. Utvecklingen går mot fler ar-
beten som kännetecknas av rörliga arbetstider och
ojämna arbetskrav. Det är därför det är svårt, om inte
nästintill omöjligt, att sätta en klar gräns mellan vad
som är privat och icke privat utnyttjande av mobilte-
lefon. Frågan är också hur stor anledning skattemyn-
digheten har att ägna sig åt det.
Om en anställd på ett icke acceptabelt sätt utnytt-
jar sin mobiltelefon för privata samtal kommer givet-
vis arbetsgivaren, han som ska betala, att reagera. Det
är han som får stå för kostnaderna. Det finns här en
enkel självreglerande faktor. Om en myndighet där-
emot ska gå in och göra skattekontroller blir det oer-
hört mycket mer fyrkantigt och framför allt lätt krän-
kande för den enskildes integritet.
Skattekontroller av den här arten kan göra mycket
stor dold skada. Ett redan hårt skattetryck upplevs
som ännu mer frustrerande. Missnöjet med oregel-
bundna tider ökar lätt eftersom den enskilde tycker att
han eller hon inte får tillräckligt med uppskattning
och tack. En rad negativa effekter växer fram. Vi har
redan ett exploderande antal sjukskrivningar som inte
minst beror på negativa psykologiska orsaker. Denna
snabba ökning av sjukskrivningarna måste bekymra
finansministern.
Många småkitsliga kontroller spär på missnöjet.
Detta leder inte sällan till en subjektiv upplevelse av
tillkortakommande. Liten tuva välter ofta stort lass,
säger ett gammalt ordspråk. Det gäller än i dag. Kon-
trollen av mobilsamtal på tjänstetelefoner är en sådan
liten tuva, ett litet granskningsingrepp som kan skapa
skadlig olust. Granskningen kommer dessutom inte
att skapa bättre rättvisa. Grava missbruk kommer
man, som jag redan sagt, att komma åt ändå.
Det vore bra om finansministern och jag kom
överens om en problemanalys. Enbart detta skulle
sända tillräckliga signaler till skattemyndigheterna
om att den här typen av ambitioner gällande gransk-
ning inte är lycklig och bra. Därmed skulle man avstå
från denna typ av aktiviteter och använda resurserna
till annan verksamhet.
Om vi kunde komma överens här i kammaren om
att detta inte är någon högprioriterad verksamhet för
skattemyndigheterna tror jag att vi aldrig skulle be-
höva bekymra oss över förmånslagstiftningen. Det
hela skulle skötas på det enkla och perfekta sätt som
det bör skötas på. Små saker och små detaljer ska
man kunna se till att de inte ställer till med besvär.
Jag hoppas att vi kan bli överens om att detta inte
är någon högt prioriterad verksamhet.