Fru talman! I detta betänkande redovisar utskottet
de erfarenheter som den nyss avslutade försvarsbe-
slutsprocessen har fört med sig. Det är på dagen näs-
tan tre månader sedan det stora försvarsbetänkandet
behandlades i denna kammare. I betänkandet har
också behandlats ett antal motioner som aktualiserat
riksdagens styrning och uppföljning av totalförsvaret.
Försvarsmakten har en speciell ställning i vårt
samhälle. Det har tidigare talare konstaterat, och det
gör jag också. Mot bakgrund av arbetet med de två
försvarsbeslut som fattats, 1995 och 1996, och den
nya budgetprocessen pekar utskottet på några viktiga
områden där regeringen bör redovisa ytterligare be-
slutsunderlag för riksdagen. Mer beslutsunderlag än
hittills begärs vad gäller försvarets operativa förmåga
och dess prioriteringar i fråga om målstyrning och
resultatredovisning, men även för riksdagens ställ-
ningstagande vad gäller utveckling av försvarsmate-
riel.
Utskottet påtalar att förutsättningarna för riksda-
gens styrning och uppföljning av verksamheten har
förändrats, bl.a. genom bildandet av myndigheten
Försvarsmakten. Inom det civila försvaret har kom-
munerna fått en större och alltmer betydelsefull roll i
totalförsvaret, inte minst genom att ansvaret för be-
folkningsskydd och räddningstjänst i krig har förts
över till kommunerna.
En del myndigheter inom Försvarsdepartementets
område finansieras genom uppdrag från Försvarsmak-
ten.
Man kan säga att styrningen och det finansiella re-
gelverket har inneburit att myndigheterna ges en ökad
ekonomisk frihet när det gäller att disponera anvisade
medel och ett ansvar inom ramen för mål och resul-
tatstyrning. Men för politikerna är det givetvis viktigt
att granska och utvärdera: Blev det så som ambitionen
var?
Fru talman! Försvarsbeslutet luciadagen 1996 har
genomförts med en ny ordning jämfört med tidigare.
Den har varit uppdelad i två etapper. Man belyste
först olika frågeställningar vid skilda tillfällen. Den
första etappen omfattade ställningstaganden till säker-
hetspolitiken, försvarspolitiken och de övergripande
målen, men även den ekonomiska ramen. I den andra
etappen ingick ställningstagande till den säkerhets-
politiska kontrollstationen och närmare inriktning av
det militära försvarets krigs- och grundorganisation
samt det civila försvarets funktioner. Däremellan har
Försvarsmakten själv inom en given ram haft möjlig-
het att föreslå en grundorganisation genom Försvar-
smaktsplan 97.
Försvarsutskottet anser att metoden att dela upp
försvarsbeslutet i två skilda etapper har haft fördelar
jämfört med tidigare ordning, inte minst mot bak-
grund av att man har ett bredare spektrum av hot än
vid tidigare beslut. Försvaret har också givits nya
huvuduppgifter. Dessutom har besluten medfört
strukturella förändringar i Försvarsmaktens krigs- och
grundorganisation.
Genom att de säkerhetspolitiska frågorna beretts i
ett sammansatt utrikes- och försvarsutskott har de här
två utskotten engagerats i arbetet. Den parlamentaris-
ka försvarsberedningens säkerhetspolitiska analysar-
bete har givit riksdagspartierna goda möjligheter till
förberedelser och att påverka regeringens slutliga
ställningstaganden.
Ytterligare en säkerhetspolitisk kontrollstation är
aviserad till senast 1998. Även den kommer att förbe-
redas av en parlamentariskt sammansatt försvarsbe-
redning. Det blir då möjligt att göra säkerhetspolitiska
överväganden. Om nu gällande ordning bör ligga fast
eller om korrigeringar är motiverade återstår att se.
Den säkerhetspolitiska analysen och värderingen
av de strategiska förhållandena i vår omvärld, som
Moderata samlingspartiet har efterlyst, anser utskottet
att det i allt väsentligt tillgodosett.
Fru talman! Försvarsmaktens långsiktiga materiel-
försörjning utgör också en viktig del av försvarspoli-
tiken. Ungefär hälften av Försvarsmaktens resurser
disponeras av utveckling och anskaffning av nya
vapensystem. Det har betydelse för den operativa
förmågan. Förändringar medför också försvarsindust-
riella konsekvenser.
Utskottet anser att regeringen liksom hittills bör
hålla i de löpande frågorna som berör teknik, industri-
samarbete, tidsplanering, m.m., men att riksdagen
skall ges ett inflytande i sådana principiella utveck-
lings- och anskaffningsfrågor som får betydelse och
påverkan på Försvarsmaktens operativa effekt och
därmed dess säkerhets- och försvarspolitiska betydel-
se. Regeringen skall därför hålla riksdagen fortlöpan-
de informerad. Exempelvis finns möjlighet att följa
upp särskilda projekt, som t.ex. JAS 39 Gripen. Om
det av sekretesskäl är motiverat att inte lämna ut
upplysningar kan dessa lämnas till försvarsutskottet,
som är riksdagens fackutskott i dessa frågor.
För att riksdagen skall ha möjlighet att göra en
samlad uppföljning och utvärdering av de förändring-
ar av Försvarsmaktens grundorganisation som riksda-
gen beslutade 1996 förutsätter utskottet att regeringen
återkommer med redogörelser om det ekonomiska
resultatet och andra effekter av beslutet.
Hur arbetsformerna bör utvecklas inför framtiden
blir beroende av de erfarenheter som myndigheter,
regering och riksdag kommer att göra vid uppföljning
och utvärdering av det nyligen fattade beslutet. Ut-
skottet anser med detta att det för närvarande inte
behövs något ytterligare uttalande i frågan från riks-
dagens sida.
Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i detta
betänkande och avslag på de reservationer som fogats
till det.