Fru talman! Ulf Kero har redogjort för de föränd-
ringar som har skett inom totalförsvaret. Jag skall inte
upprepa dem.
Genom de förändringar som har nämnts aktualise-
ras en mängd frågor om riksdagens beslutsroll samt
vilket underlag som riksdagen skall få av regeringen.
Jag vill kommentera just arbetet inför Försvarsbeslut
96 litet grand.
Vi kristdemokrater ställde upp på den nya ordning
som två etapper innebar när det gällde att förbereda
Försvarsbeslut 96, men det finns två saker som borde
ha varit annorlunda. All försvarspolitik måste utgå
från det aktuella säkerhetspolitiska läget och bedöm-
ningar av omvärldsutvecklingen. Inför etapp 1 borde
därför Försvarsberedningens säkerhetspolitiska rap-
port tydligt avskilts från Försvarspolitiken, övergri-
pande mål och uppgifter för totalförsvaret.
När sedan den säkerhetspolitiska kontrollstationen
avklarats och de säkerhetspolitiska målen lagts fast av
riksdagen borde arbetet med försvarspolitiken ha
börjat. Då hade förberedelsearbetet, enligt min me-
ning, skett i en bättre ordning. Kanske hade denna
ordning då också kunnat bidra till en djupare säker-
hetspolitisk debatt om den säkerhetspolitiska osäker-
heten och dess konsekvenser för svensk försvarspla-
nering. Som avslutning skulle så de ekonomiska re-
surserna beräknats.
Efter det att regeringen hösten 1995 lämnat sin
första proposition, Totalförsvar i förnyelse - etapp 1,
och de olika partierna skrivit sina motioner, saknade
vi kristdemokrater konsekvensanalyser av de olika
förslagen. Jag är helt medveten om att det pågick ett
mycket omfattande utredningsarbete inom Försvar-
smakten, men för allmänheten hade en värdering och
analys bättre kunnat tydliggöra partiernas position än
vad som blev fallet.
Fru talman! Det är många olika beslutsunderlag
som skall utarbetas inför ett försvarsbeslut. Även om
myndigheternas förberedelsearbete underlättats har
tyvärr inte ett fullständigt underlag kommit fram på
alla områden. Detta kan medföra personalkonsekven-
ser under försvarsbeslutsperioden. Inför nästa för-
svarsbeslut år 2001 är det därför viktigt att fundera på
hur omfattande det här beslutsunderlaget skall vara.
Fru talman! Ett otydligt samband mellan kedjan
säkerhetspolitisk omvärldsanalys, militärstrategiska
bedömningar och de operativa kraven på krigsorgani-
sationen har lett till att utskottet efterlyser "en närma-
re redovisning av de operativa principerna, en värde-
ring av Försvarsmaktens styrka och svagheter samt ett
därpå baserat förslag till vilka operativa försvarsför-
mågor i olika avseenden som bör prioriteras högre
respektive lägre."
Det här låter invecklat, men på så sätt skulle riks-
dagen lättare kunna se sambandet mellan Försvar-
smaktens uppgifter och krigsorganisationens storlek.
Avvägningarna mellan olika förbandstyper och mel-
lan försvarsgrenarna skulle underlättas.
För att förbättra möjligheterna till uppföljning och
kontroll, särskilt i fråga om anpassning på kort och
lång sikt, måste Försvarsmaktens förmåga kontinuer-
ligt analyseras. Detta ställer naturligtvis krav på kom-
petens hos regering och riksdag.
Den utveckling av mål- och resultatstyrning som
anges i propositionen mot att ställa krav på Försvar-
smaktens operativa förmåga bör därför fortsätta. Kan
cirkeln säkerhets- och försvarspolitiska mål, operativ
förmåga och kostnader slutas är mycket vunnet. Inom
t.ex. det civila försvarets områden lyfts det fram vilka
funktioner som måste prioriteras högre.
Fru talman! Ju tydligare verksamhetsmål våra
myndigheter får, desto lättare kan naturligtvis riksda-
gen följa och utvärdera den löpande verksamheten.
Inför framtida organisationsförändringar är det nu
viktigt att noggrant följa Försvarsbeslut 96 och dess
konsekvenser. Jag yrkar bifall till utskottets hemstäl-
lan.