Herr talman! En av de viktigaste målsättningarna i
kulturpolitiken är att så många människor som möjligt
dels skall vara delaktiga i kulturlivet, dels skall nås av
ett så omfattande kulturutbud som möjligt. Det är vi
överens om. Samtidigt är det angeläget att de utövan-
de konstnärerna i så stor utsträckning som möjligt
skall kunna leva på sin konst. Som vi i Centerpartiet
ser det handlar det om att bredda marknaden för
konstnärliga produkter. Det må vara bildkonst, musik,
teater eller annat.
Den proposition som ligger bakom detta betän-
kande har den inriktningen. Jag ser det som första
steget i en process för att minska bidragsberoendet via
arbetsmarknadsmedel och möjliggöra för konstnärer
att leva på sin produktion. Då har jag slagit fast att vi
tycker att inriktningen i denna proposition i allt vä-
sentligt är bra.
Ändå har vi ett antal reservationer. Först och
främst vill vi gå längre, och vi föreslår att ytterligare
medel skall kunna överföras från Arbetsmarknadsver-
ket till kultursektorn för att ge det här förslaget större
kraft. Vi kommer att precisera detta inför budgeten i
höst, men det handlar om en i sammanhanget blygsam
överföring av 50 miljoner kronor - samma belopp
som en av de utredningar som föregick propositionen
föreslog. Med tanke på att ca 1,3 miljarder av arbets-
marknadsmedel går till kultursektorn är det en margi-
nell summa. Ändå orkade regeringen inte med att
genomföra ens det, vilket jag beklagar. Vi vet att
AMS är en stor motståndare till en sådan åtgärd, men
för oss - och det bör vara så för alla andra - är det
viktigaste att åstadkomma riktiga arbeten i stället för
bidrag och att få människor att göra en verksamhet
som kommer andra till del. Det är en självklarhet.
Kultursektorn kommer aldrig att vara helt eko-
nomiskt självbärande - vi skall nog inse att vi inte når
dit. Men kulturen har så många andra fantastiska
biverkningar i form av ökad kreativitet, skaparlust,
välbefinnande, företagslokalisering, turism och övrig
upplevelseindustri, och därmed också arbetstillfällen,
att det inte är svårt att motivera samhällssatsningar på
kultur. Genom att också få människor att betala biljet-
ter, deltagaravgifter osv. blir sysselsättningseffekten
av satsade kronor på kultur i många fall större än det
satsade beloppet. Därför menar vi att det är fullt mo-
tiverat att ta ett större grepp när det gäller arbets-
marknadsmedlen redan nu.
Vi tog inte ett större grepp än 50 miljoner, därför
att vi inser också att det är en process och att man
måste göra det successivt. Men det lilla tycker jag att
vi borde ha kunnat komma överens om.
Till moderaterna vill jag säga att jag kan dela
mycket av det som moderaterna säger om småföre-
tagspolitik och även om avdragsrätt för företag och
institutioner när det gäller inköp av konst. Det är en
ganska intressant tanke. Men jag anser inte att det
som föreslås i deras reservation är tillräckligt eller
löser de akuta problem som finns i dag. Jag är överty-
gad om att det inte är tillräckligt att åtgärda småföre-
tagspolitiken för att klara konstnärernas situation.
När det gäller de projekt som föreslås i proposi-
tionen menar vi att det är angeläget att de får en för-
delning ute i hela landet, så att den koncentrationsef-
fekt som finns inom kultursektorn och de starka kraf-
ter som drar människor till stora centrer, dvs. storstä-
derna, i någon mån kan hejdas. Det framgår av vår
reservation nr 3. Det är viktigt att slå fast det.
Sedan har vi en reservation tillsammans med
Vänsterpartiet som gäller stödet till fria teater- och
dansgrupper. Vi menar att stödet till dessa grupper
som turnerar skall delas upp i ett verksamhetsbidrag
och ett turnéstöd. Det kan tyckas vara byråkratiskt
och krångligt, men faktum är att bristen på en sådan
uppdelning i stället leder till stort krångel för grup-
perna och för arrangörerna. Eftersom det är svårt att
avgöra omfattningen av turnéverksamheten när man
sätter upp en produktion blir det också svårt att sätta
priser för föreställningarna. Det är anledningen till
vårt yrkande. Men eftersom vi inte tycks få majoritet
för detta förslag får vi i stället se hur försöksverksam-
heten nu utfaller och hur det fungerar just på det här
området. Vi tycker också att de fria teatergrupperna
skall få del av stödet till nyskriven svensk dramatik i
så måtto att de skall kunna få bidrag till beställningar
av sådan.
Sedan kommer jag till en reservation som vi har
tillsammans med Miljöpartiet. Bakgrunden är försla-
get i propositionen om statligt stöd för arbetsförmed-
ling inom de olika centrumbildningarna. Den konst-
närliga arbetsmarknadsutredningen har visat att man
med små resurser på ett mycket bra sätt lyckats för-
medla konstnärers arbete. Vi tycker alltså att förslaget
är bra, att man ger dem större möjligheter. Resurserna
till den här verksamheten är inte särskilt stora, och
dessutom handlar det om att under en mycket kort
försöksperiod, på ett och ett halvt år, bygga upp verk-
samheten ute i landet, så att man får en regional
spridning.
Redan med nuvarande förslag finns det en risk att
det blir litet hackmat av förslaget på grund av bristan-
de resurser. Ändå har utskottsmajoriteten tillstyrkt en
motion där man vill bredda verksamheten ytterligare
till studieförbunden och folkparkernas förmedlings-
verksamhet. Jag kan inte gå med på något sådant i det
här läget, med den här korta försöksperioden och
dessa begränsade resurser, även om jag också i högsta
grad värnar om folkbildningen. Men jag kan inte låta
bli att tycka att det luktar litet valfläsk i den socialde-
mokratiskt anknutna rörelsen. Jag vet inte vad som
ligger bakom att man tillstyrker den här motionen.
Vi reserverar oss till förmån för regeringens pro-
position mot Socialdemokraterna och övriga partier i
utskottet. Jag yrkar bifall till reservation nr 15.
Vi har också en reservation där flera partier är
med, och den handlar om förslagsrätt till Konstnär-
snämndens styrelse m.m. Jan Backman var inne på
den frågan, och jag skall inte utveckla den så mycket.
Det handlar mycket om att det är viktigt att det finns
en bredd när det gäller fördelningen av resurser till
konstnärer för inköp över huvud taget, när det gäller
allt stöd som går till konstnärerna.
På det viset undanröjer man alla misstankar om
jäv och sådant. Det är oerhört viktigt att det finns en
bredd i dessa styrelser. Det är lätt för var och en att
inse att man lätt hamnar i en liten krets där alla känner
varandra. Det kan vara svårt för nya människor att
göra sig gällande. Så detta är en mycket viktig reser-
vation.
Sedan har vi en reservation tillsammans med
Vänsterpartiet om amatörkultur. Jag skall inte utveck-
la den mera, men självfallet står jag bakom den reser-
vationen också.
Vidare vill jag bara nämna litet grand om våra sär-
skilda yttranden. Vi har ett yrkande i en motion om
översyn av stödet till bild- och formkonstnärer. Detta
anknyter litet grand till reservation nr 20. Vi vill att
det skall tillsättas en utredning. Men en sådan har ju
alldeles nyligen gjorts, så vi kommer i stället att
mycket noga följa utvecklingen av hur stödet fördelas,
om det sker på ett rättvist sätt i framtiden.
Vidare när det gäller försöksverksamheten och
den tredje anställningsformen och försöksperioden för
arbetsförmedlingar vid centrumbildning är det fråga
om en så kort period som ett och ett halvt år. Vi har
ingen reservation i den frågan, men det är klart att det
är en mycket kort period. Det är svårt att dra säkra
slutsatser av värdet av denna försöksverksamhet efter
en så pass kort tid. Men det är viktigt att följa verk-
samheten och vid behov förlänga tidsperioden, om
man ser att man inte kan dra några säkra slutsatser.
Herr talman! Jag står självfallet bakom alla våra
reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall
bara till reservationerna nr 19 och nr 15.