Herr talman! Konstnärernas villkor heter det be-
tänkande som är den här mandatperiodens sista mani-
festation från kulturutskottet, bortsett från uppskovs-
betänkandet. Betänkandet bygger på proposition
1997/98:87 Konstnärernas villkor, som i sin tur är en
vidareutveckling av den kulturpolitiska propositionen
förra riksdagsåret.
Under mellantiden har tre olika utredningar av-
lämnat sina slutbetänkanden. Dessa har legat till
grund för propositionen. Dessvärre har vissa förslag i
betänkandet Arbete åt konstnärer från Konstnärliga
arbetsmarknadsutredningen stannat kvar i regeringens
skrivbordslådor. Det är beklagligt att riksdagen inte
har beretts möjlighet att i ett sammanhang ta ställning
till utredarens samtliga förslag.
Huvudinriktningen avseende de åtgärder som re-
geringen föreslår framgår av den inledande samman-
fattningens 32 rader. Där förekommer "stöd" och
"bidrag" femton gånger, medan "ersättning" och
"inkomst" bara nämns sex gånger.
Ändå anges det i propositionen att målet för sta-
tens insatser för konstnärerna bör vara att skapa såda-
na villkor för de professionella konstnärerna att de
kan basera sin försörjning på ersättning för utfört
konstnärligt arbete. Vissa åtgärder bör dessutom vid-
tas för att begränsa mottagargruppen av arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder på kulturområdet, tillägger
man. Detta försiktiga påpekande är den enda tydliga
reaktionen på en bedömning som görs av Konstnärli-
ga arbetsmarknadsutredningen, som har kommit fram
till att ungefär en tredjedel av dem som är inskrivna
vid arbetsförmedlingarna som arbetslösa konstnärer i
första hand borde söka sin försörjning på den ordina-
rie arbetsmarknaden.
Regeringen har, trots att man i olika formuleringar
visar att man nog delar den bedömningen, inte tagit
fasta på de konkreta förslag som lämnats av utred-
ningen. Man bara konstaterar att åtgärder bör vidtas,
och man informerar riksdagen om sin avsikt att ge
AMS i uppdrag att vidta sådana åtgärder.
Herr talman! Denna initiativlöshet är uppseende-
väckande mot bakgrund av att de siffror som utred-
ningen har tagit fram visar att 25 % av statens totala
satsningar på konst sker via arbetsmarknadspolitiken.
Arbetsmarknadsutskottet pekar i sitt yttrande till
kulturutskottet på att konstnärerna som yrkesgrupp
motsvarar 0,6 % av arbetskraften. Dessa 0,6 % lägger
beslag på 2 % av arbetslöshetsersättningen och 2,5 %
av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Det är runt
tre respektive fyra gånger mer än andelen av arbets-
kraften. Åtgärderna leder inte heller till att konstnären
befäster sin ställning på arbetsmarknaden. Av 5 000
arbetslösa konstnärer i åtgärder under åren 1992-
1993 var 50 % tillbaka i arbetslöshet efter sex måna-
der, 60 % efter ett år och 80 % efter fem år. Detta
framgår av utredningen.
För oss moderater är det här inte acceptabelt. Gi-
vetvis skall ingen behöva avstå från att uttrycka sig i
konstnärliga former. Ingen skall heller förhindras att
erbjuda resultatet av sitt konstnärliga skapande till
allmänheten och ta betalt för det. Lika naturligt är det
att stat och kommun uppträder som beställare och
köpare. Däremot är det inte, som vi säger i vår
kommittémotion, rimligt att alla som önskar bedriva
någon form av konstnärlig verksamhet också skall ha
rätt till ett offentligt finansierat stöd. I ett positivt
kulturklimat måste det finnas plats både för professio-
nella konstnärer och för amatörer, även om gränsen
många gånger är flytande och svår att fastställa.
Även om vi på vissa punkter kan dela regeringens
och utskottsmajoritetens uppfattning om de detaljför-
slag som framförs har vi vid en samlad bedömning
kommit fram till att regeringens förslag bör avslås.
Ytterligare ett skäl till detta är - som vanligt, skulle
jag nästan vilja säga - att de ekonomiska konsekven-
serna inte kan bedömas fullt ut förrän i samband med
en eventuell socialdemokratisk budgetproposition
hösten 1998. Jag yrkar därför bifall till reservation 1
under hemställanspunkten 1.
Jag övergår så till att utveckla några av de tanke-
gångar som ligger bakom vårt ställningstagande.
För det första: Många konstnärligt verksamma är
småföretagare. De möter samma problem som småfö-
retagare i andra branscher när det gäller t.ex. skatter,
avdrag och periodiseringar samt hur man skall leva
upp till olika regler och bestämmelser. Det innebär att
de förändringar som vi föreslår för att underlätta före-
tagandet i Sverige också kommer konstnärerna till del
och på ett påtagligt sätt kan bidra till att de kan basera
sin försörjning på utfört konstnärligt arbete.
För det andra: Vi föreslår olika metoder för att
stimulera efterfrågan, utöver de som består i att stat
och kommun på sedvanligt sätt uppträder som bestäl-
lare. Kommunernas upphandling av gåvor skulle
kunna ge en påtaglig inkomstförstärkning för lokala
konstnärer och konsthantverkare. Att behandla före-
tags och institutioners inköp av konst och konsthant-
verk på samma sätt som andra löpande inköp, dvs. att
medge rätt till avdrag för kostnaderna, skulle innebära
en värdefull stimulans. Även KRO har varit inne på
liknande tankegångar men fått beskedet att det inte
går eftersom konst inte sjunker i värde.
En effektiv utställningsverksamhet är viktig för
konstnärer inom bild- och formområdet. Fler utställ-
ningslokaler kan vara en metod men de etablerade
galleristernas roll skall inte underskattas. Ett rättvisare
system för beräkning av moms skulle kunna betyda att
de kan erbjuda ökade försäljningsmöjligheter. De kan
också genom sina erfarenheter vara till god hjälp vid
olika marknadsföringsinsatser.
För det tredje: Ett viktigt steg mot att göra det
möjligt att basera sin försörjning på ersättning för
utfört arbete är att konstnärer i större omfattning själ-
va får behålla den ersättning som deras konstnärliga
arbete gett upphov till. Enligt KRO:s organ Konstnä-
ren nr 2, 1998 fördelar Författarfonden 35-40 miljo-
ner kronor av de 107 miljoner kronor som bibliotek-
sersättningen utgör som ersättning på grundval av lån
av författarens böcker. Resten utdelas som bidrag och
stipendier.
Inom bildkonstområdet fördelades genom Konst-
närsnämndens olika organ 80 miljoner kronor år
1997. BUS, som svarar för fördelningen av den indi-
viduella visningsersättningen, fördelar 10 miljoner
kronor. Av Konstnärsnämndens medel kan bara en
mycket liten del anses utgöra ersättning för utfört
arbete, medan merparten är i form av bidrag eller
stipendier som fördelas på basis av "konstnärlig kvali-
tet, konstnärlig aktivitet och behov av ekonomiskt
bidrag". Av STIM:s årsredovisning kan man utläsa att
av de 818 miljoner kronor som influtit år 1997 har
720 miljoner kronor i någon form tillfallit upphovs-
män och rättighetshavare i Sverige och i utlandet. Vi
har i vår motion uttryckt oro för att den föreslagna
ersättningen för utlåning av fonogram skall fördelas
efter samma principer som biblioteksersättningen.
Slutligen vill jag under denna punkt framhålla vår
tveksamhet inför att överlämna förvaltningsuppgifter
till korporativa organ. Vi bedömer risken för att
medlemskap i de olika konstnärsorganisationerna kan
komma att påverka en konstnärs möjligheter att få del
av ersättningarna som mycket stor.
För det fjärde: Förslaget om en tredje anställnings-
form inom teatern anser vi borde ha fått vila tills de
olika initiativ till samarbete mellan olika teatrar som
finns har hunnit utvärderas. Nya och flexibla anställ-
ningsformer som anpassas till de lokala eller regiona-
la förhållandena kan kanske visa sig väl så fram-
gångsrika som den nya anställningsformen. De kan
också komma att visa sig mer långlivade än de ett och
ett halvt år som försöksverksamheten avses omfatta.
För det femte: Vi delar helt uppfattningen att det
är viktigt med effektiva former för arbets- och upp-
dragsförmedling på det konstnärliga området. Cent-
rumbildningarnas roll är viktig, men de måste komp-
letteras med andra aktörer. Inom speciellt musikom-
rådet finns många som aktivt verkar för att sammanfö-
ra konstnärer och arrangörer, och jag har också stött
på en virtuell organisation, www.kulturpool.se, där
konstnärer av olika slag kan presentera sig på Internet
och visa sin konstnärliga verksamhet. Personaluthyr-
ningsbranschen är en av Sveriges snabbast växande
och skulle säkert också kunna göra en insats inom
kulturområdet.
Herr talman! Slutligen vill jag kort beröra de fyra
moderata reservationer som jag inte avser att yrka
bifall till.
Reservation nr 22 handlar om att momslagstift-
ningen inom kulturområdet inte är rättvis, att vissa
försäljningsformer missgynnas. För att kunna ge fler
konstnärer möjlighet att basera sin försörjning på
ersättning för utfört konstnärligt arbete är det viktigt
att samma regler gäller oberoende av försäljnings-
form.
I reservation nr 23 begär vi ett tillkännagivande
om att kravet på momsdeposition vid tullhantering i
samband med temporär import av konst måste upp-
hävas. Vi vill att Generaltullstyrelsen snabbt ändrar
föreskrifterna så att konst från länder utanför EU skall
kunna visas för en svensk publik utan den belastning
på utställarens likviditet som momsdepositionen inne-
bär. Regeringen har även i den nu behandlade pro-
positionen uttryckt sin vilja att verka för ökat interna-
tionellt kulturutbyte, men orden stämmer dåligt med
handlingen på denna punkt.
Reservationerna 24 och 25 handlar om en av Sve-
riges snabbast växande exportbranscher, nämligen
musikindustrin. Två åtgärder efterlyses, dels att Ex-
portrådet ges i uppdrag att lyfta fram musikföretagen i
samband med olika utlandssatsningar, dels att de
svenska beskickningarnas uppdrag att underlätta och
främja svensk export i större utsträckning inriktas mot
musikindustrin.
Herr talman! Jag har inget ytterligare yrkande.